Gå direkt till innehåll
2016 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi

Pressmeddelande -

2016 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi

”The Stockholm Prize in Criminology” är världens största och mest prestigefyllda pris inom området kriminologi. Priset har delats ut sedan 2006 och går till den, eller dem, som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat sådan för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna. 2016 delar tre pristagare på utmärkelsen, och för första gången någonsin vinner en svensk priset. 

Den internationella juryn för ”The Stockholm Prize in Criminology” har valt att låta tre pristagare dela utmärkelsen för 2016. De är:

Travis Warren Hirschi, professor i sociologi, University of Arizona (USA)

Cathy Spatz Widom, professor i psykologi, John Jay College of Criminal Justice (USA)

Per-Olof Wikström, professor i kriminologi, University of Cambridge (UK)

Pristagarna tilldelas utmärkelsen för att de har bidragit till att öka kunskapen om hur viktiga föräldrar och jämnåriga kamrater är för att förhindra eller att befrämja att barn växer upp till ett liv i kriminalitet. Pristagarnas arbete, som sammantaget sträcker sig över ett halvt sekel och omfattar de tre stora studier, har starkt format den moderna kriminologiska vetenskapen.

Prisbelönt forskning

Den första studien inleddes 1965, när Travis Hirschi samlade in uppgifter om 4077 tonåringar i staden Richmond i Kalifornien, för att testa och utveckla sin ”Social Bonding Theory” (kontrollteori) om brott. Resultatet av Hirschis vetenskapliga arbete beskrivs ofta som den moderna tidens mest inflytelserika kriminologiska teori och har stimulerat mer forskning än någon annan inom ämnesområdet.

Hirschi frågar inte varför människor bryter mot lagen, utan varför människor inte bryter mot lagen. Hans svar är att ungdomar avstår från att begå brott när de har en stark anknytning till det etablerade samhället. Föräldrar spelar här en central roll. De band som knyter individen till samhället beskrivs som anknytning till konventionella personer (tex. föräldrar och kamrater), åtagande i förhållande till den konforma samhällsordningen (tex. investeringar i utbildning, arbete och hederligt liv), delaktighet i konventionella aktiviteter (tex. skolan, arbete, föreningsliv) och slutligen en övertygelse om den rådande samhällsordningens legitimitet (positiva attityder gentemot lagstiftning, rättsvårdande myndigheter etc. och negativa attityder gentemot brott och missbruk).

I sina studier av självrapporterad och registrerad brottslig samt attityder hos ungdomarna visade Hirschi att graden av anknytning till föräldrarna i sig inte förhindrade brott, men att det formade ett engagemang, en delaktighet och en tro på konventionella värden. Även med okonventionella föräldrar, fann Hirschi att en stark anknytning till den ena eller båda föräldrarna verkade förhindra brottslighet och ökade dessutom graden av respekt för polisen.

Medan Hirschi visade vad föräldrar kan göra rätt, visade Cathy Spatz Widom, en pionjär inom systematisk forskning om föräldraskap, vad föräldrar kan göra fel. Mellan år 1967 och 1971 studerade Widom 908 barn, i en stad i den amerikanska mellanvästern, som före 11-års ålder varit utsatta för våld och eller grov försummelse av sina föräldrar eller närstående. Hon jämförde sedan dessa barn med en kontrollgrupp bestående av 667 barn som inte hade blivit utsatta för övergrepp eller försummelse.

Under två decenniers uppföljning fann hon att de barn som farit illa i ung ålder hade en ökad risk för att själva utöva våld och hamna i kriminalitet i vuxen ålder men att de flesta, även i den mesta utsatta gruppen, inte gjorde det lika ofta som förväntat. Hennes studier visade att våld långtifrån alltid föder våld och att förhållandet mellan föräldrar och barn som farit illa vid ung ålder är betydligt mer komplicerat än den konventionella ”våldsspiral-teorin” påstår. Widoms arbete förstärkte Hirschis tes om att även ett dåligt föräldraskap kan ha bra inslag, och att även kriminella föräldrar kan bygga en stark anknytning till sina barn och lära dem att skilja på rätt och fel, och att respektera lagen.

Per-Olof Wikström, som är den första svenska kriminolog att vinna Stockholmspriset i kriminologi, visar med sin forskning de mest detaljerade bevisen på den dynamiska process som barn använder sig av dagligdags i relationen med föräldrar, andra närstående och jämnåriga kamrater. Under en tioårig studie av 716 familjer i den etniskt blandade staden Peterborough i England utvecklade Wikström ”Situational Action Theory” som både förfinar och förstärker de slutsatser som tidigare dragits av Hirschi och Widom. I sin studie mätte Wikström ungdomarnas beteende dag-för-dag, var de var, med vem eller vilka och i vilka kriminogena eller moraliskt farliga miljöer de befann sig. På detta sätt kunde Wikström testa prediktioner om kriminalitet på nya sätt. Hans data inkluderade exponering för moraliskt farliga situationer, liksom ungdomarnas moraliska övertygelser och benägenhet att begå brott. Genom regelbundna intervjuer av både föräldrar och barn, har Wikströms forskning gett oss stora insikter i den roll föräldrar spelar för att förebygga ungdomsbrottslighet genom att aktivt begränsa barns tillgång till jämnåriga som trotsar konventionell moral.

Om ”The Stockholm Prize in Criminology”

The Stockholm Prize in Criminology är ett internationellt pris som instiftats och säkerhetsställts av Justitiedepartementet och Torsten Söderbergs Stiftelse. Priset delas ut för framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna.

Prisets mål är att främja: ökad kunskap gällande brottsorsaker på individuell och strukturell nivå, en mer effektiv och human offentlig politik gällande behandlingen av brottslingar, ökad kunskap om alternativa brottsförebyggande åtgärder både inom rättsväsendet och det civila samhället, praxis för hjälp till brottsoffer samt till förbättrade metoder för att på ett globalt plan minska myndighetsmissbruk inom rättsväsendet.

Priset delades ut första gången i Stadshuset i juni 2006 med Jerry Lees Stiftelse som ursprunglig bidragsgivare. Prisceremonin hålls årligen i juni och sammanfaller med Stockholm Criminology Symposium som arrangeras av Brottsförebyggande rådet. Prissumman är, i år, 1 500 000 kronor.

Om Pristagarna:

Travis Warren Hirschi (född 1935, i Rockville, Utah) är professor emeritus i sociologi vid University of Arizona. Han tog sin doktorsexamen vid University of California i Berkeley 1968. Bland hans tidigare arbetsplatser märks University of Washington, University of California i Davis, och vid State University i New York på Albany School of Criminal Justice. Han är ledamot och tidigare ordförande för American Society of Criminology, och vinnare av dess mest förnäma pris, Edwin Sutherland-priset. Bland hans främsta publikationer märks: ”Orsaker till brottslighet” och ”En allmän teori om brottslighet”.

Cathy Spatz Widom (född 1945) är professor i psykologi vid John Jay College of Criminal Justice och ledamot av Graduate Center City University i New York. Efter att ha tagit sin doktorsexamen vid Brandeis University undervisade hon vid Harvard University, University of Indiana och State University of New York på Albany School of Criminal Justice. Hon är ledamot av både American Society of Criminology och American Psychological Association. 1989 vann hon American Association for the Advancement of Science Behavioral Science Research-priset för sin uppsats ”The cycle of violence”.

Per-Olof Wikström (född 1955 i Uppsala, uppvuxen i Gävle) är professor i Ecological and Developmental Criminology och chef för centret för analytisk kriminologi och ledamot av Girton College vid University of Cambridge. Efter att ha avlagt sin doktorsexamen i kriminologi från Stockholms Universitet, arbetade han på både Brottsförebyggande rådet och Polishögskolan. Han har utsetts till ledamot av The British Academy, The American Society of Criminology, och The Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences vid Stanford University. Han har vunnit The American Society of Criminology’s Sellin-Glueck-priset för sina internationella bidrag till kriminologin och han är även Director of the Economic and Social Research Council’s Peterborough Adolescent och Young Adult Development Study.

För ytterligare information om priset, årets och tidigare års pristagare: www.su.se/kriminologipriset www.criminologysymposium.com

För ytterligare information, eller intervjuförfrågningar, vänligen kontakta:
Max Lagerbäck, mobil 0722-51 55 50 alt. max.lagerback@criminologyprize.co

Juryns ordföranden:
Professor Jerzy Sarnecki, Stockholms universitet, tfn 08-16 21 02, mobil 070-3727839, e-post jerzy.sarnecki@criminology.su.se

Professor Lawrence Sherman, University of Cambridge och University of Maryland,
tfn +44 (0)1223 335 369, e-post Lawrence.Sherman@crim.cam.ac.uk,

Pristagare:
Professor Travis Warren Hirschi, tfn +1-520-297-6032 alt. travishirschi212@gmail.com
Professor Cathy Spatz Widom, tfn +1-212-237-8978 alt. cwidom@jjay.cuny.edu
Professor Per-Olof Wikström,tfn+44 (0)1223 335378 alt.pow20@cam.ac.uk

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.