Skip to main content

25 000 år av regn över Sahara avslöjade

Pressmeddelande   •   Jan 20, 2017 11:04 CET

Nederbördsmängd över västra Sahara under 25 000 år.

Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.

Forskare vid Stockholms Universitet har tillsammans med en internationell grupp lyckats återskapa fullständiga data över nederbörden från de senaste 25 000 åren över Sahara. I borrprover från havsbotten utanför Västafrikas kust har man hittat spår av forntida löv, och genom att analysera den kemiska sammansättningen har forskarna kunnat dra slutsatser om nederbörden.

– Forskare hade länge känt till att Sahara har varit mycket grönare, men hur mycket av Sahara som varit fuktigt och hur fuktigt det var, var inte väl förstått, enligt Francesco S.R. Pausata från Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet.

Övergången mellan torra och fuktiga perioder

Vid början av ”gröna Sahara”, var norra halvklotet närmare solen på sommaren. Varmare somrar stärkte västafrikanska monsunen och levererade mer regn. Vad som nu är Saharaöknen var hem för jägare och samlare som levde på djur och växter i regionens savanner och trädbevuxna gräsmarker för 5000-11 000 år sedan. Arkeologiska bevis visar att människor ockuperade en stor del av Sahara under regnperioden, då nederbörden var tio gånger högre än i dag. Men för cirka 8000 år sedan, i mitten av perioden för det ”gröna Sahara”, lämnade invånarna sina byar.

Forskarnas nederbördsdata visar en period på ca tusen år för ungefär 8000 år sedan då Sahara blev torrare. Den torra period sammanfaller med när folk lämnade området.
– Det intressanta är att de människor som kom tillbaka efter den torra perioden var annorlunda. De hade boskap. Den torra perioden skiljer alltså två olika kulturer. Vår data ger ett klimatmässigt sammanhang för denna förändring i yrke och livsstil som skedde i västra Sahara, säger Jessica Tierney som forskar i geovetenskap på University of Arizona.

En jämförelse mellan modell och observationer

Tierney och hennes kollegor använder också deras nederbördsdata för att föreslå sätt som dagens klimatmodeller kan bli bättre i att efterkonstruera Saharas gamla klimat och därmed även förbättra prognoser om framtida klimat.

– De flesta av dagens klimatmodeller kan inte korrekt simulera expansion av den västafrikanska monsunen under perioden för ”gröna Sahara”, enligt Francesco S.R. Pausata från Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet.

Det finns en återkoppling mellan vegetation, stoft och regn. Just nu är Saharaöknen jordens största källa till stoft - men ett bevuxen Sahara skulle producera mycket mindre stoft. Francesco S.R. Pausata ökade vegetationen över Sahara och minskade koncentrationen luftburet stoft i en aktuell klimatmodell. Han fann att dessa förändringar gjorde att modellerna återgav en mer korrekt mängd nederbörd under perioden för ”gröna Sahara” och de torra perioderna.

– Att få en bättre förståelse om hur viktig påverkan av vegetation och damm är hjälper oss att simulera framtida klimatförändringar i Sahara och Sahel, säger Pausata.

Artikeln har publicerats i tidsskriften Science Advances: länk till artikeln.

Kontakt:

Francesco S.R. Pausata, Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet

Tel: 072-14 74 339, mail: francesco.pausata@misu.su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera