Äldreomsorg enligt behov?

De senaste decennierna har andelen äldre personer i Sverige som får hemhjälp minskat drastiskt, framför allt andelen yngre pensionärer och dem med mindre hjälpbehov men även äldre makar. Kristina Larsson har i sin avhandling vid Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan, Stockholms universitet undersökt vilka faktorer som är av betydelse för att få hemhjälp eller flytta till särskilt boende bland de allra äldsta, 80 år och äldre. Hon har också studerat om hjälp från anhöriga, eller köp av privata tjänster, har betydelse för att man ska få hjälp. Avhandlingen bygger på Kungsholmsstudien i Stockholm där hon följt den äldre befolkningens hälsa och vårdbehov under en längre tidsperiod. Kristina Larsson visar att följande grupper löper risk att inte få tillräckligt med hjälp från äldreomsorgen: • Ensamboende personer i hög ålder utan barn. Äldre personer utan egna barn hade lättare att få hemhjälp. För de äldre som hade barn var det tre gånger lättare att få hjälp i hemmet när också de anhörigas insatser räknades in. Ensamboende personer däremot löper därför risk att inte få sina vårdbehov tillfredsställda, eftersom barn både fungerar som vårdgivare och kan slå larm när behov uppstår. • Äldre personer med depressiva symtom. Depression är vanligt förekommande bland äldre personer och symtomen kan vara svåra att upptäcka. Ofta misstolkas det som en del av det naturliga åldrandet. Resultaten från studierna av dem med depressiva symtom är blandade. Bland dem som hade hemhjälp i mitten av 1990-talet var inte depressiva symtom en faktor som gav mer hemhjälp, bland lågutbildade personer minskade depression i stället sannolikheten att få hjälp. När de äldre följdes under senare delen av 1990-talet ökade däremot depressiva symtom sannolikheten att få hemhjälp bland dem som inte tidigare haft hemhjälp. • Anhöriga som vårdar en dement make i hemmet. Demens var ingen faktor som ledde till hemhjälp bland sammanboende personer, när hänsyn också tagits till andra funktionsnedsättningar. Endast när den demenssjuke fick hjälp av anhöriga utanför hushållet ökade sannolikheten att få hemhjälp. Äldreomsorgens möjlighet att ge hjälp till vårdbehövande personer kan ses som en indikator på hur den svenska välfärdsstaten fungerar. Trots att lagstiftningen inte förändrats förefaller gränsen för när den äldre ”har behov” av hemhjälp omdefinierats. I takt med att andelen äldre med hemhjälp minskar ställs större krav på att personer med stora vårdbehov fångas upp av äldreomsorgen. Detta gäller särskilt personer som inte får hjälp av anhöriga. Doktorsavhandlingens titel: According to Need? Predicting use of Formal and Informal Care in a Swedish Urban Elderly Population. Disputationen äger rum fredag 14 maj kl. 13.00 i Aula Svea, Sveavägen 160. Opponent är professor Svein-Olav Daatland från NOVA (Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring), Oslo. Kristina Larsson kan nås på kristina.larsson@aldrecentrum.se