Bildning gav kvinnan ökad makt i familjen

Agneta Paulsson agneta.paulsson@eks.su.se Tel: 08-16 22 56 Mobil: 070-696 65 15 Fax: 08-15 36 93 När kvinnan får någon typ av bildning, på jobbet eller privat, ökar hennes inflytande över hushållens inköp. Det visar ekonomhistorikern Per Simonsson i sin avhandling vid Stockholms universitet. – Det är påtagligt hur väl kvinnans ökade bildning har gett henne möjlighet att påverka konsumtionsvalen som gjorts i familjen, säger Per Simonsson. Resultaten visar att en nyckel till ett jämställt samhälle idag är att arbeta ännu mer aktivt med att ge kvinnor goda möjligheter till utbildning. Per Simonsson visar hur makten att påverka familjens konsumtionsval historiskt sett påverkats av faktorer som mannens och kvinnans inkomst, tillgång till humankapital via yrke eller utbildning samt personers ideologiska uppfattning. – Humankapital är en underskattad faktor som maktmedel, menar Per Simonsson. Det ökar en persons förmåga att argumentera. För att visa hur makten förskjutits i familjen över tiden har Per Simonsson undersökt familjers konsumtionsmönster under åren 1913, 1952 och 2000 genom studier av hushållsbudgetar. Hushållsbudgetarnas förändring har sedan testats mot mannens och kvinnans inkomst, tillgång till humankapital samt hushållens ideologiska uppfattning. Per Simonsson tillämpar i avhandlingen den i ekonomiska sammanhang aktuella och Nobelpris-belönta spelteorin för att förklara hur makten inom hushållet också beror på de möjligheter en make/maka har utanför hushållet. Doktorsavhandlingens titel: Bidrag till familjens ekonomiska historia. Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll Disputationen äger rum fredag 28 oktober kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är Martin Dribe, ekonomisk historia, Lunds universitet Per Simonsson kan nås på tfn 08-16 28 73 (Institutionen för ekonomisk historia,Stockholms universitet, 106 91 Stockholm) eller e-post per.simonsson@ekohist.su.se