Cirkulationen i haven fick kylan att växla mellan halvkloten under istiden

Den senaste isborrkärnan från Antarktis visar att temperatursvängningarna på de två halvkloten var ur fas med varandra under istiden och att cirkulationsförändringar i Atlanten bestämde mönstret. Tidigare studier av iskärnor från Grönland och Antarktis har visat på olikheter i temperatursvängningarna i norr och söder under den senaste istiden. Nu visar data, som tagits fram av forskare vid bland annat Stockholms universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, att dessa svängningar var beroende av varandra. - Även kortare och mindre temperaturvariationer i söder under istiden kan kopplas till en motsatt variation i norr. De nya resultaten visar att Antarktis gradvis värmdes upp varje gång det blev kallt i norr. Orsaken var att varmvattentransporten från Södra Oceanen till Norra Atlanten reducerades vilket fick värmen att stanna kvar på det södra halvklotet, säger Margareta Hansson, docent vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och en av författarna till studien. När varmt vatten åter strömmade norrut så steg temperaturen på Grönland med 8-16 grader inom några tiotals år och Antarktis kyldes av. Detta upprepades elva gånger under perioden 50,000 till 20,000 år sedan och visar på en generell koppling mellan klimatvariationerna på de båda halvkloten via en ”gungbräde”-mekanism där cirkulationen i Atlanten är avgörande. Forskare som samarbetar inom det europeiska projektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) har lyckats synkronisera klimatprofiler från Antarktis och Grönland genom att utnyttja en gemensam signal av globala förändringar i atmosfärens metanhalt vilken bevaras i luftbubblor i isen. En ny iskärna borrad i Dronning Maud Land i Atlantsektorn av Antarktis ligger till grund för denna studie. Relativt höga nederbördsmängder i detta område möjliggör rekonstruktion av gångna tiders klimat och atmosfärsammansättning med högre upplösning än någon tidigare iskärna från den Antarktiska högplatån. Detta var en nödvändig förutsättning för att precist kunna synkronisera denna iskärna med dess motsvarighet från Grönland, den högupplösta iskärnan från NGRIP (North Greenland Ice core Project). Baserat på den nya synkroniserade tidsskalan kunde forskarna direkt jämföra högupplösta temperaturserier från Antarktis och Grönland vilket visade att den “bi-polära klimatgungbrädan” var en process verksam genom hela den senaste istiden och troligen även under tidigare istider. - Det är fantastiskt att se hur systematiskt denna process har verkat även för de mindre temperatursvängningarna i Antarktis. Vi ser att graden av uppvärmning i söder är linjärt kopplad till längden på de kalla klimatperioderna i norr, säger Margareta Hansson. Studien är ett resultat av samarbetet mellan forskare från 10 europeiska nationer (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Tyskland) och deras kompletterande expertis inom olika aspekter av klimatforskning och glaciologi. Svenska forskare har deltagit både i fält med förstudier i området inför val av borrplats och som borrare under fyra sommarsäsonger i Antarktis, samt vid det tidskrävande analysarbetet som utförs vid olika laboratorier runt om i Europa. På Stockholms universitet utförs analyser av de ämnen som en gång i tiden fanns som aerosoler i luften. Forskningen är en del i klimatforskningssatsningen SUCLIM vid Stockholms universitet, som stöds av Vetenskapsrådet och FORMAS genom ett sk. Linnébidrag. EPICA har koordinerats av ESF (European Science Foundation) och finansierats av de deltagande nationerna samt EU. Manuskriptet “One-to-one coupling of glacial climate variability in Greenland and Antarctica” publiceras i Nature den 9 november, 2006. För vidare information eller bilder, vänligen kontakta: Docent Margareta Hansson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, 08-674 78 65, 070-317 24 13 (margareta.hansson@natgeo.su.se) Doktorand Torbjörn Karlin, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, 08-16 42 20, 070-345 03 87 (torbjorn.karlin@natgeo.su.se).