De är alltid sämst – val av pronomen avslöjar värderingar

Marie Gustafsson Sendén. Foto: Anna Danielsson

Jag är bäst, vi är bra och de är dåliga. Hur personliga pronomen används i språket avslöjar människors attityder både om sig själva och andra, samt fördomar om kvinnor och män. Det visar en ny avhandling i socialpsykologi från Stockholms universitet.

För första gången har studier visat att människors attityder om sig själva och andra visar sig i hur våra personliga pronomen används. Resultaten i forskaren Marie Gustafsson Sendéns avhandling visar bland annat att orden Jag och Vi konsekvent sätts i mer positiva språkliga sammanhang jämfört med orden Hon, Han och Dom, såväl i experiment som i nyhetstexter.
– Att människor ofta gillar sin egen grupp bäst är ett känt psykologiskt fenomen, liksom att människor tycks gilla sig själva bättre än sin egen grupp. Men att attityderna kan ses så tydligt ända ned på språklig nivå, det har inte tidigare visats, säger hon.

I sin avhandling har Marie Gustafsson Sendén undersökt om personliga pronomen används på ett sätt som framhäver den egna personen, den egna gruppen eller förstärker könsstereotyper. Avhandlingen bygger på två typer av undersökningar; dels experiment där människor i olika situationer fått skapa egna meningar med pronomen, dels avancerade matematiska dataanalyser av 400 000 engelska nyhetstexter från nyhetsbyrån Reuters.

– Jag tyckte det var intressant att studera nyhetstexterna eftersom dessa journalister har uttalade policys om neutralitet. Men även i nyhetstexterna förekommer alltså Vi och Jag i mer positiva sammanhang än Hon, Han och Dom.

Och nyhetstexterna visar även att valet av Hon och Han speglar könsstereotyper. Ordet Han förekommer nio gånger så ofta som ordet Hon, och Han förekommer dessutom i mer positiva och varierade sammanhang. Samtidigt omges ordet Hon oftare av mer passiva och stereotypa ord.  

– Med tanke på att Reuters ska vara neutrala i sin nyhetsförmedling är det slående att skillnaderna var så stora mellan hur hon och han används, och jag är övertygad om att det påverkar hur vi ser på världen.

Resultaten i avhandlingen visar också att den situation som en text skrivs i har betydelse. Ordet Jag användes i flest positiva sammanhang när meningarna skapades individuellt, ordet Vi användes i flest positiva sammanhang när personer trodde de samarbetade. Och när människor uppmärksammades på potentiella konflikter användes orden Jag och Vi i allra flest positiva sammanhang, samtidigt som Hon, Han och Dom användes i allra flest negativa sammanhang.

– Att situationen har så stor betydelse är intressant, och sannolikt är effekterna av hur vi använder språket mycket större i verkliga samarbeten och konflikter. Resultaten visar hur viktigt det är att vara observant på hur mycket vi generaliserar och hur vi använder orden, säger hon.

Avhandlingens namn: Personal Pronouns in Evaluative Communication.
Avhandlingen finns att ladda ned som pdf från http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=2b3d94ea9245b77dfbf957318e51?pid=diva2:678269. 

Disputationen ägde rum den 24 januari vid Psykologiska institutionen.

Kontakt: Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil: 0707-644 144, e-post mgu@psychology.su.se