Skip to main content

De flesta i missbruksvården tar sig ur ett tungt missbruk

Pressmeddelande   •   Nov 01, 2011 10:00 CET

Två tredjedelar av dem som kom till missbruksvården i början av 2000-talet med ett tungt missbruk hade tagit sig ur detta fem år senare. Också bostads-, arbets- och försörjningssituationen hade förbättrats för många med tungt missbruk.  Detta visar en stor uppföljningsstudie av missbruksvården som Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet gjort.  Resultatet av studien ger mera optimistiska siffror än väntat.

I början av 2000-talet genomförde Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, en stor undersökning av drygt 1 800 personer i Stockholms läns missbruksvård. 2007-2009 genomfördes en femårsuppföljning med knappt 500 av dessa personer. Nu redovisas resultatet av den studien.  

- Den här uppföljningsstudien visar att fler än vi tidigare trott tar sig ur ett tungt missbruk. Ungefär två tredjedelar av klienterna i missbruksvården var tunga missbrukare i början av studien. Fem år senare hade drygt 70 procent av de tunga alkohol- eller drogmissbrukarna inte längre något tungt missbruk. Resultatet är därför positivt, säger Kerstin Stenius som är gästprofessor vid SoRAD vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.  

Studien visar vidare att endast 8 procent av dem som inte hade ett tungt missbruk vid första intervjutillfället hade utvecklat ett tungt missbruk fem år senare. Många hade också en bättre arbets-, bostad- och försörjningssituation. Personer med tungt missbruk, särskilt drogmissbruk, har fått mycket vård under den tid som studien pågått främst inom missbruksvården. Många har också vårdkontakt med psykiatrin eller den allmänna sjukvården. Fortfarande fem år efter den första vårdkontakten hade mellan 30 och 40 procent en alkohol- eller drogrelaterad vårdkontakt.

- Generellt så verkar de i missbruksvården ganska nöjda med den vård de får. Mindre nöjda är de som haft kontakt med socialtjänsten och personer med tungt drogmissbruk. Medicinsk vård som avgiftning, behandling med subutex- antabus får också ganska låga betyg av vårdkonsumenterna, medan samtalsterapi får högre betyg, säger Kerstin Stenius.  

De som minskat sitt missbruk uppger oftast olika aspekter på egen viljestyrka som viktigaste orsaker. Men vården kommer som följande orsaksfaktor.

Tunga alkohol- eller drogmissbrukare var en av de grupper som studerades särskilt i studien.  De definieras som personer som året för före den första intervjun minst tre dagar i veckan druckit minst fem glas vin per dag, eller motsvarande alkoholmängd, eller som injicerat narkotika under det senaste året eller använt illegal drog eller receptbelagda läkemedel mer än läkaren förskrivit under 25 av de senaste 30 dagarna före första vårdtillfället.

Hela rapporten: En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholm läns missbruksvård. SoRAD-rapport nr 62 – 2011
Rapporten finns att ladda ner som pdf på http://www.sorad.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=11335

För mer information kontakta: Kerstin Stenius, SoRAD, Stockholms universitet telefon  08-161299 eller +358 40 553 1374 kerstin.stenius@sorad.su.se

 

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera