Skip to main content

Elever med medelbetyg påverkas mest av skolkamraters gymnasieval

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2018 06:36 CET

De flesta elever anpassar sitt gymnasieval efter sina skolkamraters val. Foto: Mostphotos.

Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.

– Skolelever påverkas av sina kamrater på två olika sätt. Dels kan elever bli benägna att göra liknande val som sina kamrater när kamraterna gör ambitiösa studieval och söker ett studieförberedande gymnasieprogram. Men de kan också bli avskräckta från att göra ambitiösa studieval om de har många kamrater som har högre betyg än de själva, säger Erik Rosenqvist, forskare vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

De här motstridande effekterna tar till viss del ut varandra, men sannolikheten att en elev vill anpassa sig till skolkamraternas gymnasieval är generellt större än att de avskräcks. Med skolkamrater menas här alla som gick 9:an i samma skola samtidigt. Skolkamraternas betydelse för gymnasievalet varierar också mellan olika grupper. Den grupp som verkar vara mest benägen att anpassa sig till sina kamrater är de elever som har medelbetyg.

Flickor påverkas mer

– Flickor tenderar också att bli mer avskräckta av ambitiösa kamrater med höga betyg än pojkar. Det skulle kunna bero på att flickor ställer högre krav på sig själva i skolan och därmed blir mer påverkade när andra presterar bra, säger Erik Rosenqvist.

Studien bygger på statistik över ansökningsregistret till gymnasiet och niondeklassares avgångsbetyg. Här ingår alla som gick ut nian 1998– 2010 i Sverige, och som sökte till ett yrkes- eller studieförberedande gymnasieprogram samma år som de gick ut grundskolan. Nytt för avhandlingen är dels att den bygger på registerdata, och dels att den visar att kamrater alltså kan ha en både anpassande och avskräckande effekt på enskilda elevers studieval. I studien har Erik Rosenqvist kontrollerat för en mängd andra omständigheter som kan påverka gymnasievalet, som föräldrarnas utbildning och inkomst, om eleverna har föräldrar födda i Sverige eller utomlands, och om de bor i ett rikt eller fattigt område.

– Valet till gymnasiet är ett av de viktigaste utbildningsvalen som människor gör i livet. Ett råd till föräldrar skulle därför vara att uppmana sina barn att värja sig från sina kamrater och känna trygghet i sina egna prestationer, säger Erik Rosenqvist.

Mer om forskningen

Studien “Two Functions of Peer Influence on Upper-secondary Education Application Behavior” är publicerad i Sociology of Education och en del av avhandlingen “Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education”.

Kontakt

Erik Rosenqvist, forskare, Sociologiska institutionen, erik.rosenqvist@sociology.su.se, tel: 070-789 06 37 (nås säkrast via mejl)

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/about/terms-and-conditions/privacy_policy">Integritetspolicy</a>.