Skip to main content

Européer hårt hållna i 1700-talets Kina

Pressmeddelande   •   Dec 14, 2015 07:00 CET

För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Men man hittade vägar att samarbeta. En nyutkommen avhandling i historia ger en annorlunda bild av européer i världen.

– Vi sätter ofta likhetstecken mellan globalisering och europeisk kolonisation. Men i Kanton, Kina, var det kineser som bestämde, säger Lisa Hellman, nybliven doktor i historia vid Stockholms universitet, som har studerat vardagslivet för europeiska handelsmän i Kanton på 1700-talet.

Européerna var tvungna att anpassa sig och ”gilla läget” förklarar hon. På 1700-talet var Kina världens största ekonomi och dit kom Svenska Ostindiska Kompaniet tillsammans med andra europeiska handelsmän. Men de fick bara bedriva handel i en liten del av landet, i hamnstaden Kanton.

I Kanton isolerades alla utlänningar, inklusive svenskar, i några få kvarter och lydde under kinesisk lag. I sin avhandling omvärderar Lisa Hellman bilden av europeisk makt i Asien genom att studera européers vardagsliv.

– I staden där européerna fick bedriva handel, fick de inte ens komma innanför stadsmuren. Det är inte vår vanliga bild av européer i Asien, säger Lisa Hellman, doktorand vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

De kinesiska myndigheterna hade flera strategier för att begränsa de utländska handelsmännen så att de inte stannade i Kina. Till exempel förbjöds utländska kvinnor att komma till Kanton, och utländska män fick inte träffa kinesiska kvinnor.

– Men man bröt mot reglerna. Kvinnor var aktiva i handeln, det fanns relationer över kulturgränserna och europeiska män fick barn med lokala kvinnor, säger Lisa Hellman, doktorand vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

I sin forskning har Lisa Hellman använt brev, dagböcker och reseberättelser på flera språk för att komma nära 1700-talssvenskarnas liv i Kina. Avhandlingen studerar interaktionen mellan inhemska och utländska grupper, till exempel hur de lärde sig att kommunicera över kultur- och språkgränser. För att kunna arbeta tillsammans var båda grupper tvungna att övervinna sina fördomar.

– Kineserna hade lika mycket fördomar om utlänningar som européerna hade om kineserna, säger Lisa Hellman, doktorand vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

Fördomarna påverkade kulturmötet. På samma sätt som vi idag utvärderar andra kulturer utifrån deras genusrelationer utvärderade européer och kineser varandra i 1700-talets Kanton. Bägge kunde kritisera hur motparten behandlade sina kvinnor samtidigt som de själva framställde sig som goda män.

Lisa Hellman disputerade den 11 december med avhandlingen Navigating the foreign quarters: Everyday life of the Swedish East India Company employees in Canton and Macao 1730–1830.

Spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121903

För ytterligare information:

Lisa Hellman, doktorand, Historiska institutionen, Stockholms universitet, e-post: lisa.hellman@historia.su.se, mobil 073-93 74 674.

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy