Skip to main content

Flickor med psykiska problem får för lite hjälp efter tvångsvård

Pressmeddelande   •   Okt 22, 2012 09:02 CEST

Maria Andersson Vogel. Foto: Kenth Andersson.

– De flickor som hade omfattande psykiska problem när de kom till institutionen fick väldigt lite hjälp med denna problematik efter utskrivning. Flickorna mår även fortsatt dåligt vid uppföljning, säger Maria Andersson Vogel, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.

I studien har Maria följt en grupp ungdomar, 12-19 år, som deltog i ett vårdkedjeprojekt med syfte att säkra en långsiktig planering av efterföljande insatser. Det syftade även till att stärka samarbetet mellan framför allt institutionerna och socialtjänsten.

Kärnan i projektet var att de placerade ungdomarna skulle följas genom vårdkedjan för att undvika att de ”föll mellan stolarna”. Särskilda samordnare anställdes för detta. I sin avhandling visar Maria Andersson Vogel hur projektet hade mycket svårt att leva upp till målen. Situationen blev inte bättre för de ungdomar som deltog än för andra ungdomar som lämnar låst institutionsvård. 

– Startsträckan för projektet var mycket kort och implementeringen bristfällig. Det fanns också ett motstånd i kommunerna, en upplevelse av att samordnarna kom in som statens representant och sa att socialtjänstens arbete inte dög, vilket ytterligare försvårade samarbetet, säger Maria Andersson Vogel.

Ett genomgående fokus i avhandlingen är vilken betydelse ungdomarnas kön, klass och etniska bakgrund har för deras problematik och för den hjälp de fått.

– Institutionerna har alltid varit anpassade för utåtagerande kriminella pojkar. Den relativt stora andel flickor, med delvis annan problematik, passar på så sätt inte in i vården och har svårare att få hjälp, säger Maria Andersson Vogel.

Studien fastslår att det är svårt att hjälpa ungdomar med allvarlig problematik som lämnar låst institutionsvård men att det är av yttersta vikt att satsa på efterföljande riktade insatser.

– Alla ungdomar som skrivs ut behöver fortsatt stöd i olika former. Därför är det viktigt att sådant stöd planeras och implementeras noggrant och metodiskt, avslutar Maria Andersson Vogel.

Fakta låst institutionsvård
Låst vård av ungdomar organiseras vid de särskilda ungdomshemmen, vilka drivs av den statliga myndigheten Statens institutionsstyrelse (SiS). Varje år placeras cirka 1000 ungdomar. De flesta tvångsplaceras enligt LVU, men en liten andel av ungdomarna vid SiS är dömda till sluten ungdomsvård enligt LSU.

För mer information
Maria Andersson Vogel, forskare och lärare vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, tfn 0709-98 77 99, e-post maria.andersson.vogel@socarb.su.se

Avhandlingen”Särskilda ungdomshem och vårdkedjor. Om ungdomar, kön, klass och etnicitet” finnas att ladda ner som pdf:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:548149

 

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera