Förvaltare och forskare kan rädda Östersjöarters dna

Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå efterföljs inte i skyddade områden i Östersjön. Det visar forskare vid Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet i en artikel i Conservation Biology. Det är allvarligt, menar forskarna, eftersom arterna i Östersjön har unik dna som är viktig att bevara.

–Östersjöns bestånd av arter har under lång tid anpassat sig genetiskt till den särpräglade miljön och för att hjälpa arterna att överleva ett varmare klimat är det livsavgörande att mångfalden på dna-nivå säkras, säger Linda Laikre professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.

Otydliga instruktioner

Ett skäl till att dna och genetik glöms bort är att de regionala tjänstemän som ansvarar för skötselplanerna för de skyddade marina områdena har både otydliga instruktioner från nationella myndigheter och bristfällig kunskap. Det visar den granskning av skötselplaner och policy-dokument samt de djupintervjuer som det tvärvetenskapliga forskarteamet har utfört.

Forskarna har testat att informera tjänstemännen på den regionala nivån om genetikens betydelse för arternas långsiktiga överlevnad i Östersjön via olika typer av kunskapsinsatser.

– Föreläsningar och diskussioner med experter hjälper tjänstemännen att förstå dna-aspekten av biologisk mångfald bättre och värdera den högre. Men effekterna är kortvariga. Efter några månader har nyvunna insikter försvunnit, säger Carina Lundmark, biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Långsiktiga samarbeten behövs

Forskarteamet pekar på att förvaltare och forskare behöver ingå i nya och långsiktiga samarbeten där kunskap kan utbytas för att vända den negativa trenden. De efterfrågar regelbundna fysiska sammankomster för utbyte av kunskap och erfarenhet, samarbetsprojekt där forskare och förvaltare kan arbeta tillsammans med praktisk förvaltning samt användarvänliga webbaserade kunskapsbanker.

– Det behövs också tydliga riktlinjer och konkreta instruktioner till förvaltarna från nationella myndigheter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för att rädda Östersjöns biologiska mångfald, framhåller professorerna Annica Sandström, Luleå tekniska universitet och Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet.

Annica Sandström har lett det tvärvetenskapliga arbetet och Kerstin Johannesson har koordinerat forskningsprogrammet BAMBI inom vilket studierna utförts.

Artikeln – som ger konkreta råd om vägar framåt för att rädda Östersjöns genetiska mångfald – publiceras i Conservation Biology: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/cobi.13272

Kontakt:
Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet
Tel: 070-525 45 74 
Email: linda.laikre@popgen.su.se

Tidigare artiklar inom det tvärvetenskapliga projekt som har studerat hur genetisk mångfald hanteras i Östersjön finns här:

https://link.springer.com/article/10.1007/s13280-016-0776-7
https://link.springer.com/article/10.1007/s10531-016-1121-y

https://link.springer.com/article/10.1007/s10113-016-1077-1

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308597X18304998

Forskningsprogrammet BAMBI – Baltic Sea Marine Biodiversity: www.bambi.gu.se