Forskare vid Stockholms universitet i vetenskapligt genombrott: Satellit ger nya ledtrådar till mörk materia

Satelliten GLAST, som efter den lyckade uppskjutningen i juni 2008 bytte namn till Fermi (efter Nobelpristagaren Enrico Fermi), har uppmätt ett möjligt överskott av elektroner och positroner (positron: elektronens antipartikel). Resultatet presenterades av projektets ledare, Peter Michelson, Stanford, vid en stor konferens i Denver, USA, under helgen. Forskare vid Stockholms universitet deltar i projektet.

Överskottet saknar ännu så länge förklaring. Tidigare experiment - bland annat utförda med stratosfäriska ballonger - har visserligen noterat indikationer; dock med mycket lägre noggrannhet.

- Det är nog ingen överdrift att säga att vi nu har gjort ett genombrott, säger Jan Conrad, forskare på Fysikum, Stockholms universitet, och medlem i Oskar Kleincentret för kosmopartikelfysik (OKC).

- Våra data är uppemot tio gånger mer noggranna än föregående experiment. Och det intressanta är att vi kan utesluta några av de mest extrema tolkningarna av de tidigare resultaten; den "puckel" som påstods finnas vid hög energi ser vi ingenting av. Men med vår större noggrannhet kan vi nu göra mer detaljerade studier. Vi ser att ett överskott antagligen finns där - särskild om vi försöker kombinera våra resultat med andra mätningar - och vi vet inte vad som orsakar det, avslutar Jan Conrad.

- Ett oerhört intressant resultat. Vi hade nog trott att vi skulle kunna utesluta hypotesen om mörk materia med de nya mätningarna, men när vi undersökte hur fördelningen ser ut fann vi en nästan skrämmande likhet med vad som förväntas från vissa partikelfysikandidater till mörk materia, säger Lars Bergström, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för OKC.

Han är dock noga med att påpeka att det finns en annan hypotes som också tycks fungera, nämligen utstrålning från exploderande stjärnor (supernovor) som ägt rum de senaste 100 000 åren.

- Nya mätningar med Fermisatelliten av ljus med extremt hög energi (gamma-strålning) kan ge svaret, säger Lars Bergström.

Han har tillsammans med docent Joakim Edsjö och postdoktor Gabrijela Zaharijas, Stockholms universitet, författat ett teoretisk arbete om mörk materia-tolkningen av de nya resultaten. Arbetet offentliggörs inom de närmaste dagarna.

- Nu ser vi fördelarna med att ingå i en stor vetenskaplig miljö som OKC. Vi har både teoretisk kompetens och flera olika typer av experimentell. Om inte Fermi ger nästa ledtråd, gör kanske det för universitetet nya experimentet HESS det, eller PAMELA som är en annan satellit med OKC-medverkan. Och IceCube på Sydpolen kan också ge viktiga bidrag, säger Joakim Edsjö.

Han anser dock att det bästa av allt vore att hitta de misstänkta partiklarna vid LHC-acceleratorn vid CERN när den startar om något år.

- Detta är verkligen gyllene tider för utforskningen av mysterierna i kosmos, och OKC vid Stockholms universitet är ett av de ledande ställena i världen, säger Joakim Edsjö.

För ytterligare information:
Jan Conrad, docent, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8769, mobil 0707-875229, e-post conrad@physto.se
Joakim Edsjö, docent, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8726, mobil 070-3977610, e-post edsjo@physto.se
Lars Bergström, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8725, mobil 0705453938, e-post lbe@physto.se

För bilder, se http://fermi.gsfc.nasa.gov/public/resources/images/

Lars Bergström
Hemsidor http://okc.albanova.se (Oskar Klein-centrum),
http://www.particle.kth.se/~tomiy/glast-sweden/glast.html (GLAST/Fermi)