Framgångsrik strategi för utomeuropeiskt födda att söka arbete intensivt

Utomeuropeiska födda invandrare i Sverige som lyckats få ett arbete använde sociala nätverk i högre grad än de infödda svenskar som fick arbete. De utomeuropeiskt födda som fått ett arbete hade lagt mer tid och energi på att söka arbete än de utomeuropeiskt födda som inte fått ett arbete. Det visar nationalekonomen Åsa Olli Segendorf i sin nyligen framlagda avhandling, vid Institutet för social forskning vid universitetet Utomeuropeiskt födda invandrare som fått ett arbete har sökt intensivare än både den utomeuropeiska jämförelsegrupp som inte fått arbete och därför var fortsatt arbetslös och den svenskfödda jämförelsegruppen. De utomeuropeiskt födda invandrarna har både spenderat fler timmar på att söka arbete och skickat fler ansökningar. De utomeuropeiskt födda som inte fått arbete hade sökt ungefär lika mycket som infödda svenskar. Resultaten pekar på att utomeuropeiskt födda, med motsvarande utbildning och bakgrund som svenskfödda, måste anstränga sig mer än svenskar för att få ett arbete. I avhandlingen visar Åsa Olli Segendorf också att infödda svenskar får ett påslag på lönen om de söker via en sökmetod som sociala nätverk jämfört med andra sökmetoder som via arbetsförmedlingen eller annonser i dagspressen. Lönen för utomeuropeiskt födda påverkas däremot inte nämnvärt av vilken metod de använder. Utomeuropeiskt födda får lägre lön än svenskar oberoende av sökmetod. Doktorsavhandlingens titel: Job Search Strategies and Wage Effects for Immigrants. Åsa Olli Segendorf nås på telefon 08-16 20 74 (Institutet för social forskning, 106 91 Stockholm), 070-765 78 84 eller e-post asa.olli@sofi.su.se