Skip to main content

Gemensamt skapande av kulturarvet länkar ihop bygder i Sverige och Svenskamerika

Pressmeddelande   •   Sep 26, 2003 14:26 CEST

Stockholms universitet
Humaniora/ Religionsvetenskap / Samhällsvetenskap
2003-09-26
Presskontakt
Agneta Paulsson
agneta.paulsson@eks.su.se
Tel: 08-16 22 56
Mobil: 070-696 65 15
Fax: 08-15 36 93

Det ökade intresset för kulturarvsproduktion som inkomstkälla och medel för lokal utveckling har på senare år inneburit tätare kontakter mellan bygder i Sverige och i Svenskamerika.


Lizette Gradén visar i sin avhandling vid Etnologiska institutionen, Stockholms universitet hur Sverige och Svenskamerika från att ha utvecklats i olika kulturella riktningar nu närmar sig varandra genom ett samarbete kring kulturarvsturism.

Lizette Gradéns studie handlar om hur man skapar svenskt kulturarv i USA. För att visa hur det går till och med vilka motiv det sker analyserar hon hur och varför invånare i USA väljer ut och bekräftar vissa företeelser som särskilt svenska. Fokus ligger på Lindsborg i Kansas, en stad som grundades av invandrare från Sverige på 1800-talet. Idag har staden drygt 3 000 invånare, som identifierar sig som svenskar, svenskamerikaner och ickesvenskar. Förutom flera fältarbeten under senare delen av 1990-talet har hon genom tidningsmaterial och festivalens marknadsföringsmaterial flera decennier tillbaka följt hur dessa invånare organiserar, förbereder och gestaltar parader. I dessa visar de upp vad de uppfattar som svenskt till en publik på några få till över 10 000 besökare. På så sätt ges samtidsstudien ett historiskt djup.

Dessa parader tar form i samband med evenemanget Svensk Hyllningsfest som stadens invånare arrangerat sedan 1941 för att hedra invandrarna från Sverige och deras ättlingar. Medan Lindsborgsborna blickar mot Sverige för att förnya sina uttryck av vad som uppfattas vara svenskt, intresserar sig personer i ledande ställning för Lindsborgs kompetens att framställa och föra ut ett svenskt kulturarv.

Lizette Gradén grundar sin studie på teorier om evenemang, skapande av kulturarv och offentligt minne och med anknytning till utvecklingen av kulturarvsindustri och glesbygdsekonomi. Hon belyser särskilt relationen mellan arv, affärsmässighet och hängivenhet, mellan arv som ceremoni och arv som humor, samt mellan arv som val och arv som släktskap. Idag framhåller Lindsborgsborna med stolthet det valbara arvet, som även utgör en stor del av stadens ledarskaps medvetna strategi.

Medan arrangörerna stereotypa bilder av “svenskhet” som man kan känna igen är deltagarna mer benägna att kommunicera individuella visioner av vad de uppfattar som svenskt. Genom att skapa egna parader före den officiella paraden utmanar vissa grupper den officiella paraden och framhäver därmed komplexitet till den förenklade bilden av svenskt kulturarv som arrangörerna förespråkar. Dragkampen mellan arrangörer och deltagare är en strid om begreppet “arv”, och om villkoren för professionaliserad kulturarvsindustri.

Doktorsavhandlingens titel: On Parade: Making Heritage in Lindsborg, Kansas.

Disputationen äger rum fredag den 3 oktober kl. 10.00 i hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Anders Linde-Laursen, Etnologiska institutionen, Lunds universitet.

Lizette Gradén kan nås på telefon 070-277 27 41, e-post Lizette.graden@etnologi.su.se.

För beställning av avhandlingen kontakta Peter Kohlm, Uppsala University Library, Box 510, SE-751 20 Uppsala, tfn 018-471 39 84.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera