Skip to main content

Grattis Sverige! Nu blir vi 10 miljoner

Pressmeddelande   •   Jan 19, 2017 13:54 CET

Gunnar Andersson, professor i demografi

Närmaste dygnet når Sveriges befolkning 10 miljoner enligt SCB:s prognos. Att befolkningen ökar är positivt eftersom det är ett tecken på en befolkning i balans – det finns tillräckligt många barn och unga som på sikt kan försörja och ta hand om de äldre. Det menar Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA.

- Den senaste spurten i befolkningsökningen beror på migration. Men grunden till ökningen i stort är att vi har en stabil befolkningsstruktur där det föds tillräckligt många barn i Sverige. Migrationen är som grädde på moset, säger Gunnar Andersson.

Att ha en balanserad befolkningsstuktur är bra eftersom det bidrar till att ekonomin och socialförsäkringssystemet är i balans.I Europa är det idag framförallt de nordiska länderna, Frankrike, Belgien och i viss mån Nederländerna och Storbritannien som har en balanserad åldersstruktur. Hela Sydeuropa, hela Östeuropa och de tysktalande länderna tampas däremot med mycket låga fruktsamhetstal.

- Där blir det jätteutmaningar framöver med åldrande och minskande befolkningar, säger Gunnar Andersson.
Som forskningsämne är demografi särskilt starkt i Sverige, och det beror främst på att vi har så bra data på befolkningen här. Det daterar ända tillbaka till 1749 då SCB grundades som dåvarande Tabellverket, berättar Gunnar Andersson.

- Dessutom har många så kallade familjedemografiska trender börjat i de nordiska länderna och sedan har de spridit sig. Det gör att intresset för vad som kan hända i de nordiska länderna är extra stort, säger han.

För demograferna på Stockholms universitet är 10-miljonersstrecket särskilt roligt eftersom det riktar uppmärksamheten på svensk demografisk forskning, demografiska data och demografiska förändringar.

- Demografi har en stor betydelse eftersom den hänger samman med andra samhällsförändringar, både hur ekonomiskt och socialt liv organiseras, säger Gunnar Andersson.

Samhället i Sverige har generellt reagerat snabbare på sådana demografiska och sociala förändringar än många andra länder. Ett exempel på det är när kvinnor i allt högre grad började förvärvsarbeta på 1960- och 1970-talen, och barnafödandet var lågt.

- Då satte man igång ambitiösa familjepolitiska reformer. Och när man såg att det skulle bli fler åldrande i befolkningen så reformerade man pensionssystemen. I andra länder rann sådant oftast ut i sanden och sedan 30-40 år senare så undrar man ”oj, vad ska vi göra?”, säger Gunnar Andersson.

Kan vi bli för många i Sverige med den här takten på befolkningsökningen?

- Det är svårt att hävda eftersom vi är ett otroligt glesbefolkat land. Ingen kan med bästa vilja i världen hävda att vi är överbefolkade i Sverige. Sen att en del människor är rädda för andra människor är en helt annan sak, säger Gunnar Andersson.


För ytterligare information: Gunnar Andersson, professor i demografi, tfn 08-16 32 61 mobil 073 768 5724, e-post gunnar.andersson@sociology.su.se

Läs mer om SUDA - Stockholms universitets demografiska avdelning vid Sociologiska institutionen: http://www.suda.su.se/about-us/om-oss-p%C3%A5-svenska

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera