Invandring påverkar inte viljan att behålla välfärdsstaten

I en ny avhandling av Christer Gerdes vid Institutet för social forskning (Sofi), Stockholms universitet, som belyser invandringen och dess effekter på välfärdsstaten, konstateras att invandring - tvärtemot vad vissa forskare hävdar - inte leder till att människor vill dra ner på välfärdsstaten. Avhandlingen bygger på tre uppsatser med empiriska undersökningar av Danmark och Tyskland.

Under senare år har ett antal forskare - inte minst några amerikanska ekonomer - försökt hitta belägg att mer "heterogena" samhällen är mindre benägna att stödja en stor offentlig sektor bekostad av skatter och avgifter. I förlängningen skulle detta innebära att invandring från olika håll i världen till mottagarländer med mer homogena befolkningsgrupper skulle leda till minskat stöd för välfärdstaten. Påståenden som dessa bildar bakgrunden för Christer Gerdes avhandling.

- Den danska välfärdsstaten brukar associeras med att erbjuda skattefinansierad universal välfärd till alla sina medborgare, liknande det system vi har i Sverige, medan Tyskland förlitar sig på ett system som är mer kopplad till individens arbetsmarknads- och familjesituation. Trots påtagliga skillnader de emellan, så har båda gemensamt att de förlitar sig på betydande omfördelningar av resurser från de som finns i yrkesaktiv ålder till de i passiv ålder. Deras välfärdsregimer står i motsats till system som präglas av egenansvar och en minimal offentlig sektor som i USA, säger Christer Gerdes.

Det första pappret i avhandlingen tittar på hur invandrare från olika länder har blivit integrerade i det tyska samhället. Genom att väga samman det monetära utfallet av skatter, bidrag och konsumerade offentliga tjänster för enskilda personer, visar han på skillnader mellan grupperna, som till stor del kan förklaras med ett antal olika bakgrundsfaktorer som påverkar utfallet i respektive riktning.

- Resultaten pekar på rätt omfattande skillnader när det gäller härkomstland, men där mycket av resultaten är direkt kopplade till en invandrares ställning på arbetsmarknaden. Studien understryker också betydelsen av institutionella regleringar, så som skillnader i beviljandet av arbetstillstånd för olika grupper av invandrare, säger han.

De två andra uppsatserna tittar på effekten av invandring till Danmark. I bägge studeras om ett inflöde av invandrare till danska kommuner påverkar den sociala sammanhållningen. I den ena uppsatsen analyseras intäkter respektive utgifter för den lokala offentliga sektorn; i den andra är det val till kommun och parlament som är i fokus. Resultaten indikerar att det inte finns någon signifikant negativ effekt av invandring på viljan att bevara en omfattande offentlig sektor i Danmark.

- Även om det tredje pappret pekar på att danska väljare tenderar att stödja partier som är emot invandring, så finns det inga tydliga tecken på att väljarna överlag skulle vilja se en nedmontering av välfärdstaten som en konsekvens av invandring. Snarare verkar det som att man är mån om att bevara välfärdssystemet som det är, åtminstone vad det gäller offentligt finansierade tjänster och förmåner som går till infödda danskar, säger Christer Gerdes.

För ytterligare information kontakta
Christian Gerdes, fil dr, Institutet för social forskning (Sofi), tfn 08-674 78 15, mobil 070-292 37 32, e-post
Christer.Gerdes@sofi.su.se
För bild av Christer Gerdes, kontakta press@su.se