Skip to main content

Isländsk vulkanaska i Sverige – en gång vart tusende år

Pressmeddelande   •   Apr 16, 2010 10:23 CEST

Vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull på sydvästra Island som inleddes den 20 mars övergick vid midnatt den 14 april in i en mer explosiv fas i vulkanens huvudkrater och ett moln med aska började spridas med västliga vindar mot de Brittiska öarna och Skandinavien. Vulkanutbrott är ingen ovanlig företeelse på Island, med det är ovanligt att så stora delar av Europa påverkas. Ett exempel är dock Lakis utbrott 1783-84 då en ”torr dimma” med svaveldioxid spreds över Europa och orsakade missväxt och tusentals dödsfall i Europa under vintern 1784. Det berättar Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi med inriktning mot kvartärstratigrafi, Stockholms universitet.

För en kvartärgeolog är lager med vulkanaska perfekta tidsmarkörer.

- Vid stora utbrott kan askan, eller tefran, spridas över stora områden och bäddas in i glaciärer, sjösediment eller torvmossar. Asklagren kan användas för så kallad tefrokronologisk datering då man ofta vet eller kan med andra metoder ta reda på när utbrottet skedde. Askan består av vulkaniskt glas och ser i mikroskop ut som små glasskärvor. Varje vulkan har sin egen signatur och genom geokemisk analys kan man bestämma från vilken vulkan som askan kommer ifrån, berättar Stefan Wastegård.

Sedan inlandsisen började dra sig tillbaka från södra Sverige för ca 15 000 år sedan har aska från ett femtontal isländska vulkanutbrott nått Sverige, det vill säga en gång vart tusende år. Ett av de största utbrotten inträffade för ca 12 000 år sedan när Katla, som ligger ca 25 km öster of Eyjafjallajökull, spred aska över stora delar av norra och centrala Europa, Grönland och Nordatlanten. De största utbrotten i Hekla inföll för ca 4250 och 3000 år sedan och i senare tid inträffade ett stort utbrott i slutet av mars 1875 då Askja på centrala Island hade ett stort utbrott och nedfall av aska observerades på ett stort antal platser i Norge och Sverige med början ett till två dygn senare.

- När askan från Eyjafjallajökull når marken i Sverige får vi en perfekt tidsmarkör för 2010, säger Stefan Wastegård.

Kontakt
Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi med inriktning mot kvartärstratigrafi, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 4892, 070-5124679,
stefan.wastegard@geo.su.se

Bilder
Bilder (i zip-fil) kan laddas ner via http://dl.dropbox.com/u/2062518/Wastegard.zip

Om bilderna:
Fig. 1. Ett 29 000 år gammalt asklager i den grönländska iskärnan GRIP med ursprung i vulkanen Katla. Foto: Stefan Wastegård

Fig. 2. En askpartikel från ett isländskt utbrott för ca 3000 år sedan, påträffad i mosse i Värmland. Foto: Morgane Brosse.

Fig 3. Spridningen av aska från Askjas utbrott i mars 1875 rekonstruerad från samtida källor och förekomster i torv och sjösediment. Utbredningen mot söder och öster är ofullständigt känd.

 

Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/about/terms-and-conditions/privacy_policy">Integritetspolicy</a>.