Jungfru Marie bebådelsebilder som budskapsbärare under medeltiden

Pressmeddelande  •  2011-03-21 18:05 CET

Jungfru Marie bebådelsedag har firats den 25 mars sedan mitten av 400-talet. Till Sverige kom firandet under 1000-talet i och med att den kristna kyrkan etablerades. Men bebådelsen var inte bara en årlig kyrkofest. Motivet, mötet mellan Jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel, användes under medeltiden både som privat andaktsbild och offentligt för att föra fram budskap av religiös och politisk karaktär. Det visar en ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

– Under medeltiden var man väl bekant med hur bildretorik fungerar, och en väl utvecklad bildkommunikation användes för att föra fram idéer och budskap av både religiös och politisk karaktär, säger fil. dr. Mia Åkestam vid Konstvetenskapliga institutionen. På det viset ligger det medeltida bildbruket nära vår tid, där ju bilder regelbundet används för att understryka, berätta och vinkla uppgifter i till exempel nyhetsmedia, politisk propaganda och reklam.

Vid sidan av bildernas funktion i kyrkorummets kult och i andakt kan man tala om en ideologisk användning av bebådelsemotivet. Till exempel användes en speciell bebådelsebild med en krönt Maria och en höviskt knäböjande ängel på västportalens gavelfält i Uppsala domkyrka för att understödja Birgittinorden. Motivet anslöt till heliga Birgittas uppenbarelser och användes inom en inre krets för att föra fram en specifik birgittinsk ideologi. Ett annat exempel är att bebådelsebilden användes tillsammans med bilden av Marie trolovning under en period då kyrkan ansträngde sig för att få befolkningen att låta viga sig i kyrkan, något som inte var självklart under medeltiden.

Ett bildbruk som mer betonar makt än ideologi kan man se när det gällde biskop Kettil Karlsson Vasa, som lät pryda framsidan av sin mycket dyrbara, pärlstickade biskopsmitra med motivet. Den tillverkades i Vadstena till hans biskopsvigning 1456.

Detsamma gäller det magnifika altarskåp som införskaffades av biskop Kort Rogge till Strängnäs domkyrka. Altarskåpen var det största och det mest exklusiva i riket. Bebådelsebilden där är för övrigt Sveriges största medeltida bild, den är mer än 2,5 m hög och 1,7 m bred.

Avhandlingens namn: ”Bebådelsebilder – om bildbruk under medeltiden”

Ytterligare information:
Mia Åkestam, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mobil 0709-287 194, e-post mia.akestam@arthistory.su.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.