Känslan styr dig vid fiskdisken

Spelar det någon roll för dig om fisken du köper i butiken är miljömärkt eller inte? Svaret beror troligen på om du känner igen märkningen och vet vad den innebär, och om du är orolig för tillståndet i haven och fiskebestånden.

Systemekologen Malin Jonell vid Stockholms universitet och Uppsala Universitet, Campus Gotland har tillsammans med kollegor stått i varuhus i Stockholmsområdet och delat ut 500 frågeformulär till de som handlat fisk och skaldjur.

– Vi ville veta vilken kunskap svenska konsumenter har om hur fisk och skaldjur är producerade, och vilken miljöpåverkan det har, säger Malin Jonell, som nyligen publicerade sin avhandling.

Malin Jonell studerade vilka psykologiska egenskaper hos konsumenten som hänger ihop med valet av fisk. Till exempel skulle det kunna spela roll om man tror att man som individ kan göra skillnad genom att välja miljömärkt, eller om man anser sig ha ett ansvar för miljön. Malin Jonell fann att särskilt två saker är viktiga för att en konsument ska välja miljömärkt.

– Det är viktigt att man känner igen märkningen, och att man förstår vad den innebär. Och så är det viktigt att man upplever en oro för miljöpåverkan när det gäller produktion av fisk och skaldjur.

Resultatet är särskilt intressant eftersom många kampanjer går ut på att öka kunskapsnivån kring hur fisk och skaldjur produceras och hur miljön påverkas. Men bland de som Malin Jonell frågade om sina köpvanor var det istället känslosamma berättelser som varit viktiga, som en TV-dokumentär om laxodling eller bilder på döda fiskar som sjunker till botten efter att ha kastats i från båtar som redan fyllt sin fiskekvot.

– På så sätt ifrågasätter studien den klassiska modellen där ökad kunskap leder till medvetenhet, som leder till ett förändrat beteende. Istället verkar det vara de känslosamma berättelserna om dåliga metoder för att producera fisk och skaldjur som kan öka efterfrågan på miljömärkt fisk, säger Malin Jonell.

Fisk och skaldjursektorn ökar snabbt i takt med att världens befolkning får råd att betala och efterfrågar mer protein från djurriket. Den största marknaden finns i Asien, och där finns i princip ingen miljömärkt fisk alls. Dessutom är det svårt att ställa om produktion av till exempel lax och jätteräkor, som är krävande att odla och som vill ha annan fisk som foder. Det saknas också ett livscykelperspektiv i de flesta miljömärkningar, vilket innebär att fisk som används som foder kan komma från ohållbara fisken och att krav på att minska klimatpåverkan saknas, enligt Jonells studie.

– Vi skulle behöva äta fisk som är mer eller mindre vegetarianer, som karp eller tilapia, eller arter som inte behöver matas, som musslor och ostron.

Miljömärkning kan spela roll inom vissa konsumentgrupper, särskilt i USA och i Europa, men vilka effekter det har på global nivå är tveksamt enligt Jonells studier. Trots begränsningarna med miljöcertifiering poängterar Jonell att konsumenter bör fortsätta leta efter miljömärkta alternativ i fiskdisken.

– Miljömärkning fortsätter vara det kanske enklaste sättet för konsumenter att välja mer miljömässigt hållbar fisk och skaldjur och kommer därför ha en viktig roll att spela även fortsättningsvis, säger Malin Jonell.

Hör Malin Jonell intervjuas av Elsa Helin, Stockholms universitet

För mer information, kontakta:

Malin Jonell, telefon 073 – 460 65 77, e-post malin.jonell@su.se
Presstjänsten Stockholms universitet, telefon 08 – 16 40 90, e-post: press@su.se