Kamouflage hos bytesdjur – effektiv färgteckning och val av komplex bakgrund ökar chansen att överleva

Ett bytesdjurs vardag består till stor del av att försöka undvika att upptäckas och kännas igen av rovdjur. Detta leder till att bytesdjur har utvecklat många olika sorters kamouflerande färgteckningar där de försöker göra sin färgteckning så bra som möjligt för att minimera upptäcktsrisken. Dessutom har miljön de lever i mycket större del i bytenas överlevnad än man tidigare trodde, ju mer visuellt komplex bytens miljö är desto lättare undgår de upptäckt. Det visar en ny avhandling i zoologi vid Stockholms universitet.

Djur lever i en farlig värld och varje dag utspelas en ständig kamp om överlevnad. Det råder ett intrikat samspel mellan bytesdjur och rovdjur och båda har under evolutionens gång utvecklat anpassningar som hjälpt dem att överleva. Bland annat har bytesdjur utvecklat olika anpassningar som hjälper dem undvika att upptäckas eller kännas igen av rovdjur. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Marina Dimitrova studerat hur bytesdjur optimerar sin färgteckning samt hur den visuella bakgrunden bytena vistas i påverkar deras kamouflage.

Det finns enligt forskare främst tre olika kamouflagestrategier: bakgrundsmatchning, formupplösande färgteckning, samt distraherande färgteckning. Dessutom har nyligen en annan studie lyft fram att själva utseendet på miljön djur vistas i kan påverka deras kamouflage och överlevnadschanser.

- Genom att använda artificiella byten och artificiella bakgrunder, samt blåmesar (Cyanistes caeruleus) som rovdjur, kunde jag studera betydelsen av bytesfärgteckning samt bakgrundens effekt på bästa möjliga viss. Med denna experimentuppställning kunde jag kontrollera alla aspekter av experimenten så att jag kunde undersöka väldigt specifika frågor angående bytenas utseende samt bakgrundens effekt, säger Marina Dimitrova.

Hennes avhandling visar att byten och även bakgrunder som har iögonfallande element som inte matchar bakgrunder gör det svårare för blåmesarna att hitta bytena.

- I princip handlar det om att högt iögonfallande element gör ett byte mer kamouflerat, men som första studie har jag nu visat att distraherande element också fungerar som kamouflagestrategi, säger Marina Dimitrova.

De tre kamouflagestrategier som Marina Dimitrova har undersökt fungerar genom att byten har antingen specialiserat sig på en av dem eller har en färgteckning som använder en kombination av dessa.

- Både formupplösande färgteckning samt distraherande märken fungerar men bara om bytesdjuret i övrigt är bakgrundsmatchande. Det betyder att när man studerar hur djur optimerar sin färgteckning så måste man vara noga med att undersöka hur olika kombinationer av hittills kända, med det är möjligt att det finns andra okända kamouflagestrategier, används för att minska bytets upptäcktsrisk, säger Marina Dimitrova.

Utseendet på den visuella miljön har också visat sig vara mycket viktig när man studerar bytens kamouflage. Komplexa bakgrunder ökar bytets chanser att undgå upptäckt nästan helt oberoende av hur bytena ser ut själva.

- Om en bakgrund består av element med komplexa former, blir det svårare för blåmesarna att hitta kamouflerade byten. Det är viktigt då vi nu har en möjlighet att jämföra riktiga miljöer och utvärdera om dessa skulle uppfattas som komplexa och därmed kunna dra slutsatser om dess påverkan på bytens kamouflage. Överlag tyder mina resultat på en intressant möjlighet där kamouflerade byten kan utveckla beteenden där de genom att välja komplexa bakgrunder kan öka graden av kamouflage och bli ännu svårare att upptäcka, säger Marina Dimitrova och fortsätter:

- Avhandlingen visar att när vi studerar kamouflage och evolution av färgteckning så måste vi också alltid ta hänsyn till den visuella bakgrundens utseende och dess effekt på bytens upptäcktsrisk. Slutsatserna som har dragits i avhandlingen kommer att öka vår förståelse för varför djur ser ut som de gör, och i framtiden kommer att hjälpa andra forskare att lösa gåtan om optimering av färgteckning hos kamouflerade djur.

Avhandlingens namn: Life at stake when playing hide and seek – Concealing effects of prey colouration and visual backgrounds.
Avhandlingen kan laddas ner som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-30548

Ytterligare information
Marina Dimitrova, Zoologiska institutionen, Stockholmsuniversitet, mobil 070-77 99 865, tfn arbete 08-164058, e-post marina.dimitrova@zoologi.su.se

För bild på Marina Dimitrova och illustrationer (endast för webb), kontakta Maria Skuldt, pressekreterare, Stockholms universitet, e-post maria.skuldt@kommunikation.su.se.

Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se