Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Kiselalger berättar om klimatförändringar

För cirka 500 år sedan ändrades cirkulationen i atmosfären över Skandinavien. Detta ledde troligen till att mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige under en period. Det visar en ny avhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Kunskaper om hur klimatet har varierat bakåt i tiden är nödvändiga för att förstå orsaker och mekanismer bakom dagens klimatförändringar och människans påverkan på dessa. Genom att använda kiselalger i sediment från svenska fjällsjöar har Christina Jonsson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet, studerat förändringar i atmosfärens cirkulation.

Norra Sverige är känsligt för förändringar i atmosfärscirkulationen eftersom området påverkas av luftmassor med olika ursprung från Nordatlanten, Östersjön samt Arktis. Beroende på vilken luftmassa som dominerar förändras temperatur och mängden nederbörd. Även sammansättningen av de olika syreisotoperna 16O och 18O i nederbörden påverkas.

- Förändringarna i nederbörden påverkar i sin tur sjövattnets syresammansättning och plockas upp av små kiselalger som lever i sjön. Skalen från dessa alger bevaras i sedimentet på botten av sjön och kan analyseras och berätta om förändringar i cirkulationen och variationer i klimatet sedan senaste istiden, det vill säga under de senaste 10 000 åren, berättar Christina Jonsson.

Avhandlingen visar på både långsiktiga förändringar i cirkulationen samt kortare perioder med ändrade cirkulationsmönster. För cirka 500 år sedan skedde en klimatförändring då mängden vinternederbörd ökade.

- Denna förändring i cirkulationen markerar antagligen början på den så kallade lilla istiden i detta område, menar Christina Jonsson.

Avhandlingen bidrar till att öka förståelsen för hur förändringar i atmosfärens cirkulation har påverkar klimatet i Sverige under de senaste 10 000 åren.


Avhandlingens namn: Holocene climate and atmospheric circulation changes. Interpretations from lacustrine oxygen isotope records.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29343

Ytterligare information
Christina Jonsson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 070-5933494, 08-164897, e-post christina.jonsson@natgeo.su.se

Bilder kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=12201&a=69362


Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se

 

 

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.