Klasskillnad spelar roll – från vaggan till graven

Ju högre samhällklass en person tillhör desto längre kan hon förväntas leva. För människor som lever under sämre sociala och ekonomiska förhållanden är den förväntade livslängden inte alls lika lång. Det visar Stefan Fors vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram inom kort.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar att drygt en femtedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2020. Men sannolikheten att bli gammal är ojämlikt fördelad. Bland dem som lever upp i hög ålder finns det stora sociala skillnader i termer av hälsa och livslängd.

- Det är tydligt att personer som har, eller har haft, traditionella arbetarklassyrken som industriarbetare och hantverkare har sämre utsikter för ett långt liv med god hälsa än personer med medelklassyrken, som tjänstemän inom olika sektorer, säger Stefan Fors.

Ojämlikheterna tar sin början tidigt i livet och det finns tydliga samband mellan uppväxtförhållanden och förhållanden senare i livet, till exempel social klasstillhörighet och civilstånd, som i sin tur påverkar risken för dålig hälsa och tidig död senare i livet.

- De samband jag ser i min studie är väldigt stabila. I avhandlingen har jag använt flera olika mått på samhällsklass; utbildning, yrke och inkomst och alla visar samma mönster. Individer från de högre samhällsskikten har i genomsnitt bättre fysisk och psykisk hälsa som äldre och lever längre än individer från de lägre skikten i samhället, säger Stefan Fors.

Skillnader har stor betydelse för folkhälsan. Studierna i avhandlingen visar till exempel att om alla grupper i samhället hade samma goda hälsa som tjänstemän på hög- och mellannivå, så skulle antalet äldre med gångproblem reduceras med ungefär en tredjedel. Det skulle således gå att åstadkomma betydande förbättringar i folkhälsan hos de äldre om man kunde minska de sociala skillnaderna.

- Barndomen verkar vara en period som har ett stort inflytande på hur vi sedan åldras. Det tyder på att satsningar på bra barnomsorg och skola på sikt kan få gynnsamma effekter även för hälsosituationen hos de äldre, säger Stefan Fors.

Avhandlingens namn
Blood on the tracks. Life-course perspectives on health inequalities in later life. Delar av avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:316273/FULLTEXT01

Ytterligare information
Stefan Fors, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, tfn: 0703-368 588, 08-690 68 78, e-post: stefan.fors@ki.se.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
www.su.se