Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
I en studie som publiceras i den amerikanska tidsskriften PNAS har ett internationellt forskarteam, under ledning av Love Dalén, Stockholms
universitet och Anders Götherström, Uppsala universitet, analyserat DNA från fjällrävsfossil. Resultaten visar att fjällrävarna, som tidigare
levde i Centraleuropa, dog ut därför att de inte klarade av att flytta norrut när den senaste istiden tog slut för 10 000 år sedan. De fjällrävar som lever i Skandinavien idag härstammar istället från en
population i nordöstra Sibirien.
Klimatförändringar kan leda till att arter både ökar och minskar i utbredning. De genetiska mönster som uppstår efter ökningar i utbredning har studerats i detalj för ett stort antal arter, och har lett till en
ökad förståelse för samspelet mellan arters populationsdynamik och klimat. Den motsatta processen, det vill säga när arters utbredningsområden minskar i utsträckning, har å andra sidan knappt studerats överhuvudtaget. Det finns två hypoteser för hur sådana minskningar i utbredning går till. Den ena, formulerad av Charles
Darwin, förespråkar att organismer svarar på minskningar i utbredning genom att flytta på sig, medan den alternativa hypotesen är att
populationer i områden som blir obeboeliga dör ut.
- Problemet med att testa dessa hypoteser med genetiska metoder har varit att det krävts DNA-prover från områden som inte längre bebos av
arten i fråga, vilket gör det omöjligt att arbeta med moderna prover. För att komma åt detta problem analyserade vi DNA från fossil från fjällrävar som levde i Belgien, Tyskland och sydvästra Ryssland under senaste istiden, säger Anders Götherström, docent i genetik vid Uppsala universitet.
När forskarna sedan jämförde resultaten från de förhistoriska europeiska fjällrävarna med de som idag lever i Skandinavien och Sibirien, visade det sig att de istida fjällrävarna från Europa var mycket olika de
fjällrävar som finns idag. De centraleuropeiska fjällrävarna klarade alltså inte att flytta norrut när temperaturen ökade vid förra istidens slut.
- Resultaten påverkar vår förståelse både för evolutionära processer och hur den klimatförändring som pågår just nu kommer påverka arktiska
arter. Om arter inte kan flytta med när klimatet försämras så innebär det att populationer utanför så kallade refugier (områden där de överlever både under istider och värmeperioder) befinner sig i en form av evolutionära återvändsgränder. Eventuella anpasssningar och genetisk variation som uppstår i dessa populationer går förlorade när klimatet
skiftar, säger Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi, tidigare på Stockholms universitet, numera verksam vid University of London.
- Vi är just nu i en period med ökande temperaturer, och arktiska arter är därmed i en fas när deras utbredning minskar. Om denna oförmåga att
flytta med när habitaten krymper är ett generellt mönster, så innebär det att vi kan förvänta oss avsevärda förluster av genetisk variation
hos arktiska arter i framtiden, säger han.
För ytterligare information
Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet, nuvarande address: School of Biological Sciences, Royal Holloway
University of London, tfn +44 1784 443 562, mobil +44 7942 23 22 90,
epost Love.Dalen@zoologi.su.se
Anders Götherström, docent i genetik vid Uppsala universitet, tfn +46 18 471 64 83, hem +46 8 720 06 20, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
För bilder på fjällrävar, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-164090,
e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.