Skip to main content

Kulturella normer spred keramiken

Pressmeddelande   •   Mar 23, 2016 07:14 CET

Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.

Att tillverka kokkärl av keramik började japanska jägare-fiskare-samlare med redan för cirka 16 000 år sedan. Keramikstilen, Jōmon, är en av världens äldsta. Att laga mat i keramik slog igenom stort för omkring 11 500 år sedan, och nu vet forskarna mer om hur det gick till. Ett internationellt samarbete med forskare från Stockholms universitet har kunnat visa att kultur spelade en mycket större roll än vad som tidigare antagits. Resultatet är publicerat i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Det varmare klimatet efter istiden innebar att nya djur och växter, och därmed nya matvaror, bredde ut sig över den japanska övärlden. Det har antagits att det funnits en koppling mellan klimatförändringen och keramikens snabba spridning. Eldfasta kokkärl skulle ha behövts för att tillaga vissa växter, till exempel för att laka ur bitterämnen ur ekollon.

– Många ätliga vilda växter har en så besk smak att de måste behandlas på ett eller annat sätt för att vara ätliga i större mängder. Så idén som sådan är alls inte fel, men det var inte orsaken till keramikens spridning, säger Sven Isaksson, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, med forntida matlagningstekniker som expertområde.

Forskargruppen har analyserat matrester från 143 kärl från stenålderslokalen Torihama i västra Japan. Fyndmaterialet spänner över 9 000 år, inkluderat det stora klimatskiftet. Tvärt emot alla förväntningar så visar resultaten att keramiken i stort sett bara använts för fisk och andra vattenlevande organismer. Spåren av växtföda i keramiken från Torihama är förvinnande få. I det övriga fyndmaterialet från platsen finns rikligt med lämningar av både växter och landlevande djur som visar att människorna åt annat än fisk. Dessa matvaror har de dock valt att tillreda på annat sätt.

Forskarna menar att keramiken från början var en prestigeteknologi som reserverats för festligheter och skrytbjudning. Detta ger upphov till en stark koppling, en kulturell norm, mellan tillredningstekniken och matvaran. Det blir självklart att det är fisk som tillreds i keramik, och inget annat. Att detta fortsätter trots det stora klimatskiftet visar att det var matkulturen, och inte den föränderliga miljön, som var den avgörande faktorn för keramikens snabba spridning.

– Kulturella normer kan vara oerhört starka, på gott och ont. Det är en lärdom som det kan vara bra att ta med sig in i framtiden, säger Sven Isaksson.

Om forskningen:
"Ancient lipids document continuity in the use of early hunter-gatherer pottery through 9,000 years of Japanese prehistory" är publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS
Mer om forskningen finns att läsa på earlypottery.org

För ytterligare information:
Sven Isaksson, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. Tfn: 08-674 7367, 070-355 89 69 e-post: sven.isaksson@arklab.su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.