Långlivade växter återskapar naturvärden

Förändrad markanvändning är idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. I Sverige har traditionellt brukade naturbetesmarker under lång tid stått i centrum för bevarande, eftersom de har en enastående hög artrikedom. I sin avhandling från Botaniska institutionen, Stockholms universitet visar Regina Lindborg att betesgynnade växter reagerar snabbare på positiva förändringar (restaurerade betesmarker) än på negativa (igenväxande betesmarker). Många växter reagerar mycket långsamt på igenväxning, och studierna avslöjar att landskapets utnyttjande för 100 år sedan fortfarande är starkt kopplad till dagens artrikedom. Förutsättningarna att återfå tidigare mångfald bör därför vara relativt goda, förutsatt att den gamla landskapsstrukturen med fler betesmarker återskapas. Studier av betesmarker, som restaurerats och röjts från buskar och sly, visade att artantalet steg inom en tioårsperiod efter restaureringen. En större mängd buskar och träd på de restaurerade markerna gav ett större antal arter. Studier av enskilda betesgynnade arter visade att förutsägelser om risker för växter att dö ut är svåra att göra i betesmarker som ständigt förändras. Vissa arter, t.ex. blåklocka, kan vara lämpliga att använda som indikatorer på förändringar eftersom de reagerar snabbt både på försämring och förbättring av betesmiljön. Regina Lindborg visar också att utformningen av landskapet runt ett naturvårdsobjekt påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald. För att på lång sikt kunna bevara betesgynnade arter knutna till traditionellt brukade marker är det därför viktigt att naturbetesmarkerna inte bevaras som isolerade enheter. Igenvuxna betesmarker, som ofta innehåller rester av den gamla floran, restaurerade naturbetesmarker samt betesmarker på gamla åkrar bör integreras som naturliga delar i framtidens landskapsskötsel. Doktorsavhandlingens titel: Land Use Change in Space and Time – implications for plant species conservation in semi-natural grasslands Disputationen äger rum fredag den 7 maj kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Opponent är professor Markus Fischer, Universität Potsdam, Tyskland Regina Lindborg kan nås på tfn 08- 16 12 06 eller e-post: regina.lindborg@botan.su.se (Botaniska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).