Skip to main content

När kraftsporten var manlig

Pressmeddelande   •   Maj 30, 2017 10:45 CEST

Emma Pihl Skoog har skrivit avhandlingen ”Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige 1920–1960”. Foto: Stockholms universitet

Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer.

– Jag har undersökt och försökt förstå hur idealen om kropp utvecklades och förändrades över tid, säger Emma Pihl Skoog, historiker vid Stockholms universitet, som har forskat om svensk kraftsport under 1900-talet och skrivit en avhandling i ämnet.

I sin forskning undersöker hon hur ideal om klass och kropp uttrycktes i svenska kraftsporter – boxning och tyngdlyftning – genom att studera sporttidningar och självbiografier. Fokus är perioden från 1920-talet till åren runt 1960, en tid då, bland annat, Ingemar Johansson tampades om VM-titeln och bodybuildingen tog fart i Sverige.

Kroppsarbetet beskrevs ofta som något som lett in idrottarna till kraftidrott. Det ansågs vara styrkeutvecklande och grundläggande för de förmågor som utövaren behövde ha. Ofta skildrades hur kraftsportarna hade blivit upptäckta genom kraftprov de utfört i sina arbeten, exempelvis kraftkarlen Molars-Anders Andersson som ska ha upptäckts på en byggarbetsplats när han åt limpa och bräckkorv med en hand, samtidigt som han med den andra slog i en åttatumsspik genom en tjock planka.

Just styrkeprov i arbetsutförandet verkar ha varit vanliga i kroppsarbetares yrkesliv. Bilden av hur en kropp bör se ut har växlat över tid, mellan samhällen och beroende på kön och position i samhället. I Emma Pihl Skoogs avhandling får läsaren följa hur kroppsidealen knöts kring kända kraftkarlar som ”Calle Sven” och ”Starke Arvid” och boxare som ”Ingo” och Harry Persson, liksom hur de skapades i litterär form och genom illustrationer av skilda slag. Inte minst visar Emma Pihl Skoog på ett starkt samband mellan kroppsarbete och kraftidrott, särskilt under periodens första del.

Hennes avhandling tar även upp de ideologiska konsekvenserna av dessa ideal. Till exempel hur idéerna om kroppens rätta utseende låste fast människor i stereotypa ideal. Och hur kommersiella intressen samverkade med en utveckling där det blev ett självändamål att träna upp sin kropp – vilket märktes efter andra världskriget när bodybuilding slog igenom i Sverige.

Emma Pihl Skoog lade fram avhandlingen ”Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige 1920–1960” vid Historiska institutionen, Stockholms universitet den 24 maj.

Avhandlingens titel: ”Kraftkarlar och knockouts. Kraftsporter, kropp och klass i Sverige 1920-1960”.
Länk till avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140946
Kontakt: Emma Pihl Skoog, Fil. dr i historia, Historiska institutionen, Stockholms universitet.
E-post: emma.pihl.skoog@historia.su.se, Tel: 070-688 15 09
Forskarpresentation och högupplöst porträtt finns här: http://www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/genushistoria/emma-pihl-skoog-1.27653

Tidningsomslagen är från tidskriften Atletik, nr 8, 1938 och tidskriften Svensk boxning nr 2, 1923.

Stockholms universitet – forskning, utbildning och samverkan i den internationella frontlinjen.

Hos oss är drygt 64 000 studenter, 1 700 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskaplig och humanvetenskapliga området. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy