Skip to main content

Naturvetenskap och humaniora går ihop för att förstå människan

Pressmeddelande   •   Apr 13, 2010 09:31 CEST

 

Hur och av vem lär sig människan sin kultur? De frågorna försökte deltagarna i en vetenskaplig tävling besvara. Resultaten presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Science. Tävlingen anordnades av det internationella forskningsprojektet Cultaptation vid bland annat Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.

 

Tävlingen var ett sätt att bättre förstå människans unika förmåga till kultur och hur denna sprids mellan individer. Tävlingen var öppen för alla och gick ut på att deltagarna skickade in bidrag där de skulle specificera hur man bäst lär sig. Hur mycket ska man lära av sig själv, hur mycket ska man lära sig av andra eller vem ska man lära sig av?

Tävlingen anordnades av det internationella forskningsprojektet Cultaptation, inom vilket forskare från vitt skilda ämnen tillsammans skapar en bättre förståelse för de orsaksförhållanden som formar och förändrar människans kultur. Den svenska delen leds av professor Magnus Enquist, föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.

- För bara några miljoner år sedan fanns inte kultur såsom vi känner den. Tidiga människors kultur var torftig, men på kort tid uppstod tro, konst, teknologi och samhällen. Detta är inget självklart. Ur ett biologiskt tidsperspektiv har människans kulturella resa varit raketartad, kulturer uppstår och förändras snabbt. Vi pusslar ihop förståelsen för hur detta gått till, säger Magnus Engquist.

Till skillnad från biologisk evolution där en individs egenskaper bara nedärvs vid ett tillfälle, vid befruktningen, kan människor ärva kulturella egenskaper under hela livet genom social inlärning menar Pontus Strimling, forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning.

- Vi har visat att just den här skillnaden har enorma konsekvenser för hur annorlunda kulturer förändras jämfört med hur organismer förändras genom biologisk evolution, säger Pontus Strimling, som var den första att doktorera vid centret. Han arbetar nu med nobelpristagaren Elinor Ostrom.

Vinnarna av den unika vetenskapliga turneringen i social inlärning blev två doktorander från Kanada som belönades med 100 000 kronor.

Centrum för evolutionär kulturforskning bygger på visionen att forskare och studenter från olika humanvetenskaper, såsom arkeologi, antropologi och historia, naturvetenskaper såsom biologi och matematik verkar tillsammans och utnyttjar varandras kunskaper och metoder.

Artikelns titel: ”Why copy others? Insights from the Social Learning Strategies Tournament”, publicerad i Science den 9 april 2010.

Ytterligare information
Magnus Enquist, Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 55, 073-707 87 59, e-post magnus.enquist@intercult.su.se

 

Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se

Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.