Gå direkt till innehåll
Norra ishavet kallare idag än under den senaste istiden

Pressmeddelande -

Norra ishavet kallare idag än under den senaste istiden

Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag. Detta tyder på att havscirkulation i Norra ishavets fungerade på ett distinkt annorlunda sätt under den senaste istiden än idag. I studien som publicerats i tidsskriften Nature Geoscience visar forskarteamet med hjälp av en oceanografisk modell att Norra ishavet har en mycket hög känslighet för förändringar i tillflödet av sötvatten. Detta har lett till att Norra ishavet haft olika cirkulationsmönster och genomgått stora temperatursvängningar.

Arktis har fått stor uppmärksamhet på grund av sin höga känslighet för klimatets uppvärmning. I särskilt fokus är den krympande utbredningen av sommarhavsisen, som i år närmar sig ett nytt minimum sedan satelitobservationerna inleddes 1979. Havsisen i Arktis bildas ovanför gränsen mellan sötare- och saltare havsvatten, även kallad "haloklinen" som består av ett 200-300 meter tjockt lager av havsvatten med låg salthalt. Den låga salthalten i haloklinen återspeglar smältvatten och inflödet från floder till Norra ishavet. Haloklinen är också mycket kall, omkring -2° C som är nära fryspunkten för havsvatten. Detta gör att haloklinen skyddar havsisen från det underliggande varmare och saltare vattenskiktet som flödar in från Nordatlanten.

Den nya studien med titeln "Deep Arctic Ocean warming during the last glacial cycle", som publicerats i Nature Geoscience, visar att det varma mellanliggande lagret i Norra ishavet med ursprung från Atlanten under den senaste istiden trycktes ned djupare, vilket resulterade i en betydande uppvärmning på djup mellan 1 000 och 2 500 meter. Detta i sin tur var en förutsättning för att tjocka marina glaciärisar likt de som idag finns på Antarktis kunde bildas i Norra ishavet under den senaste istiden.

Med stöd av en konceptuell oceanografisk modell visar forskarna att det varmare Atlantiska vattnet tvingades ned på större djup genom att mindre sötvatten tillfördes Norra ishavet under det kallare istidsklimatet, vilket resulterade i en fördjupad haloklin. Baserat på sina resultat drar forskarna slutsatsen att Norra ishavet har en hög känslighet för förändringar i sötvattentillflödet, vilket har återspeglats i stora temperaturvariationer i bottenvattentemperaturer under förra istiden. Norra ishavets känslighet till förändringar av sötvattentillförseln kan få stor betydelse för hur Arktis klimat kommer att påverkas av den globala uppvärmningen.

För ytterligare information
Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 19, e-post martin.jakobsson@geo.su.se

Johan Nilsson, professor i meteorologi vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 17 36, e-post nilsson@misu.su.se

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.