Skip to main content

Ny bok om direktörsfruars roll i svenskt näringsliv

Pressmeddelande   •   Okt 25, 2012 10:53 CEST

Idag diskuteras ofta kvinnliga företagsledare och kvinnors representation i företagsstyrelser. Men det finns också en annan grupp kvinnor som under lång tid har stått i skymundan. Docent Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet har undersökt ett antal direktörsfruar i svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft.

– Mäns karriärer i näringslivet byggs ofta upp med stöd från kvinnor, säger Therese Nordlund Edvinsson. I boken studeras ett antal direktörsfruar med koppling till de kända familjerna Wallenberg och Broström med flera. Livet som direktörshustru präglades ofta av makens verksamhet. Hon förväntades agera värdinna vid middagar och ge råd när maken behövde hennes uppmuntran.

Konkret hade fruar representativa uppdrag, assisterade maken, bokade möten, knöt kontakter eller påminde maken om viktiga datum. Hon kunde dessutom informera om olika typer av nyheter som var till nytta för verksamheten. De flesta sysslor som direktörsfruar utförde var obetalda, men ibland kunde hon få gåvor från företaget (exempelvis smycken). Många fruar engagerade sig i välgörenhet som ofta var till nytta för företaget.

Bollplank och problemlösare
Enligt Nordlund Edvinssons studie var det inte oproblematiskt att leva i skuggan av företaget. Flera direktörsfruar brottades med dålig självkänsla och kände ett utanförskap. De kände sig onyttiga och värdelösa, samtidigt som de skulle representera företaget utåt. Det fanns dessutom en förväntan att vara fertil, föda arvtagare (helst söner) och samtidigt se bra ut.

– Genom att belysa kvinnornas inflytande i hem och näringsliv ges en alternativ bild av företagshistorien, så som den gestaltades utifrån hustruns horisont. Den manliga direktörens attityd var ofta avgörande för om hustrun fick insyn i företaget. Han kunde dela med sig av affärsproblem och väntade sig ofta att hustrun skulle vara bollplank eller problemlösare.

Idag har de flesta svenska kvinnor som är gifta med företagsledare egna karriärer, utbildning eller är formellt involverade i verksamheten. Men historiskt sett har den manlige direktören/ledaren ofta ansetts vara ensam ansvarig för sina framgångar. I praktiken hade de flesta framstående ledare i näringslivet ofta uppbackning av sin familj och i synnerhet av hustrun. Studien visar att näringslivets historia inte endast består av framgångsrika män. Studien synliggör den roll som direktörshustrun har spelat för Sveriges industriella omvandling och ekonomiska tillväxt.

Bokens titel: En osynlig företagshistoria - Direktörshustrun i svenskt näringsliv (Sekel bokförlag)

För ytterligare information
Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 2027, e-post therese.nordlund.edvinsson@historia.su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera