Skip to main content

Ny studie visar samband mellan luktsinne och demens

Pressmeddelande   •   Feb 17, 2014 07:00 CET

På bilden: Ingrid Stanciu Fotograf: Eva Dalin

En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.

- Vår studie är viktig eftersom den visar att självrapporterad försämring av luktsinnet kan vara ett första tecken på till exempel Alzheimers demens. Tidigare studier har antytt ett samband mellan nedsatt luktsinne och demens men har inte undersökt hur personer själva upplever sitt luktsinne, säger Ingrid Stanciu, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien. 

Vanliga typer av demens medför ofta nedsatt luktsinne.  Forskarna från Stockholms universitet är de första som har länkat både objektiva luktnedsättningar (att man presterar sämre än normalt på lukttest) och subjektiva luktnedsättningar (att man upplever sig ha ett mindre känsligt luktsinne än normalt) till senare demensinsjuknande inom tio år. 

- Vi menar att personers egna upplevelser av luktsinnet borde kunna komplettera andra faktorer när man bedömer risken att utveckla demens. Framtida studier måste gå vidare och bland annat undersöka vilken kombination av luktsinnesbedömningar som är mest användbar för att förutspå demenssjukdom, säger Ingrid Stanciu. 

Det är dock viktigt att påpeka att de flesta som upplever luktnedsättningar inte fick demens, även om risken ökade.  Luktnedsättningar bör därför ses som ett kompletterande mått vid riskbedömningar för demens.  

I studien följdes 1529 personer under en 10-årsperiod. Under de tio åren utvecklade 159 deltagare en demenssjukdom. Risken för kommande demensutveckling påverkades av om deltagarna hade högre ålder, sämre kognitiva förmågor, samt objektiva och subjektiva luktnedsättningar vid början av studien. Resultaten publicerades nyligen i Journal of the International Neuropsychological Society.

För mer information kontakta:

Ingrid Stanciu, doktorand, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet: ingrid.stanciu@psychology.su.se alt 08-16 46 01

Jonas Olofsson, docent, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet: jonas.olofsson@psychology.su.se alt 08-16 38 40


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera