Nytt internationellt storprojekt om havets minsta beståndsdelar

Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.

– Professor Birgitta Bergman vid Botaniska Institutionen, Stockholms universitet har tillsammans med Craig Venter och hans forskargrupp vid J. Craig Venter Institute (JCVI; La jolla och Rockville) i USA, erhållit ett ansenligt finansiellt stöd från stiftelsen Baltic Sea 2020 och Olle Engkvist Byggmästare Stiftelse. Programmet förkortas MiMeBS (Microbial Metagenomics of the Baltis Sea).

Senare års internationell forskning har visat att mikroorganismer spelar en mycket större roll för allt liv i världshaven än forskarna tidigare trott. Expeditioner under åren (initierade av Craig Venter) har i hög grad bidragit till denna nya kunskapsutveckling. Sommaren 2009 genomförde JCVI i samarbete med svenska forskare en expedition i Östersjön och kringliggande vatten, från Torne Träsk till Oslofjorden, med målet att undersöka mikroorganismers roll i dessa unika vatten. Ytterligare insamlingar av mikroorganismer pågår sommaren för att bland annat förstå vilka faktorer som styr uppkomsten av giftiga cyanobakterieblomingar i Östersjön.

– Det är första gången som forskare undersöker det genetiska materialet från Östersjöns alla mikroorganismer, inklusive virus med hjälp av metagenomanalys. Hypotesen är att mikroorganismer spelar en avgörande roll för allt liv i Östersjöns då de utgör viktig föda och genererar den energi och viktiga näringsämnen (kol och kväve) som krävs för tillväxt av mer ekonomiskt betydelsefulla organismer, som till exempel skaldjur och fiskar. Med hjälp av resultaten från DNA-analyserna kan man identifiera alla Östersjöns mikroorganismer samt utreda vad de gör och hur de gör det, och inte minst få svar på vad detta betyder för Östersjöns ekologi och dess förvaltning idag och i framtiden, säger Birgitta Bergman vid Stockholms Universitet.

– Vi kommer även att få reda på vilka faktorer som styr tillväxten hos mikroorganismerna i Östersjön, från salthalter, till näringsämnen som kväve och fosfor, och bidra med en enorm databas som skall utnyttjas för att utforma bättre förvaltning av Östersjöns rika tillgångar. Vi avser även att lyfta fram Östersjön som en modell för mänskligt påverkade hav; och det är även högst sannolikt att vi kommer att identifiera såväl nya mikroorganismer som nya intressanta gener/proteiner med bioteknologisk potential som kan användas för att framställa nya produkter, säger Birgitta Bergman.

Samarbeten med andra forskare vid Stockholms universitet och andra universitet i Sverige, samt vid den svenska storskaliga satsningen på molekylär biovetenskap, Science for Life Laboratory (Stockholm), har även etablerats.

Baltic Sea 2020 stödjer projektet för att vi tror att genom att undersöka de minsta beståndsdelarna i havet – är det lättare att förstå helheten. Men också att det kommer att bidra till bättre kunskap om hur vi människor påverkar och påverkas av vår närmiljö, säger Conrad Stralka, verksamhetschef för Baltic Sea 2020.

Baltic Sea 2020 är en privat stiftelse vars mål är att bidra till att vända den negativa utvecklingen i Östersjön till år 2020. Det skall uppnås genom att förbruka en donation om 500 miljoner kronor på konkreta åtgärder inom forskning, opinionsbildning och aktivt engagemang i projekt.

Ytterligare information
Birgitta Bergman, Botaniska institutionen vid Stockholms universitet, mobil 070-644 13 05, tfn 08-16 37 51, e-post bergmanb@botan.su.se