Gå direkt till innehåll
Helen Eriksson. Foto: Stockholms universitet
Helen Eriksson. Foto: Stockholms universitet

Pressmeddelande -

Pappor med mycket resurser tar ut mer föräldraledighet

Pappor som jobbar inom högkvalificerade yrken eller har högre lön tar ut fler föräldradagar jämfört med pappor som jobbar inom lågkvalificerade yrken eller tjänar mindre. Det visar en ny avhandling i demografi. 

– Det finns fortfarande starka normer som säger att mammor ska ta ut mer föräldraledighet, och att pappor ska ta ut mindre. Det är möjligt att man i högkvalificerade yrken kan avvika från de normerna till högre grad, där det för pappor innebär att man tar fler föräldradagar än vad som förväntas medan det för mammor innebär färre. Min tolkning är att båda två strävar efter att bli mer jämlika, säger Helen Eriksson, forskare i demografi vid Stockholms universitet.

Forskningen bygger på registerdata över alla föräldrar i Sverige som fick sitt första barn 2009, och som tagit ut föräldradagar via Försäkringskassan. Detta har kombinerats med bland annat information från SCB:s yrkesregister, Skatteverket och enkäter.

Framförallt är det nivån på den yrkesskicklighet, alltså kvalifikation, som krävs för jobbet som avgör hur länge pappan är föräldraledig. Pappor inom de mest högkvalificerade yrkena, exempelvis läkare och jurister,tar generellt ut över dubbelt så lång föräldraledighet som pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer - 14 veckor jämfört med 7 veckor.

Inkomsten har också betydelse för längden på ledigheten. Pappor med de lägsta inkomsterna är i snitt föräldralediga i 7 veckor, att jämföra med pappor i det högre inkomstspannet som tog ut föräldraledighet i 12 veckor.

– Det kan ju tyckas märkligt att det är de pappor som har mest att förlora på en ledighet, i termer av inkomst och karriär, som är de som tar ut längst ledighet. Mina resultat bekräftas dock av nyare forskning, där man talar om betydelsen av att känna till och att kunna realisera sina rättigheter för att ta föräldraledigt. Det verkar alltså som att resurser i arbetslivet kan underlätta för en pappa att kräva sin rätt att vara ledig, säger Helen Eriksson. ­

För mammor är mönstren alltså de motsatta. Mammor i de mest högkvalificerade yrkena är i snitt föräldralediga sex veckor mindre än inom de mest lågkvalificerade yrkena. Och ju högre inkomst mamman har desto mindre ledighet tar hon ut.

– Föräldraledigheten är den stora ojämställdheten som vi har kvar i Sverige. Om samhället ska bli mer jämställt, behöver uttaget av föräldraledighet bli mer jämställt. Att stärka pappor i deras rättigheter att vara lediga, till exempel genom fler öronmärkta pappadagar, har visat sig vara effektivt tidigare. Att vara föräldraledig ska vara en självklarhet för både pappor och mammor, säger Helen Eriksson.


Mer om forskningen: Studien ”Fathers & Mothers Taking Leave from Paid Work to Care for a Child”(working paper) är en del av avhandlingen ”Studies on Parental Leave and Co-residence using Swedish Register Data”, båda författade av Helen Eriksson.

Kontakt:Helen Eriksson, forskare i demografi, helen.eriksson@sociology.su.se, tfn 08-163359 (kopplat till mobil)

Ämnen


Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.