Skip to main content

Rösträttskampen – en kamp om politikens genusgränser

Pressmeddelande   •   Okt 22, 2004 16:40 CEST

Trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap har kvinnorösträttsfrågan och kvinnokampen osynliggjorts i den nationella historieskrivningen.

Kampen för kvinnors rösträtt hör inte till berättelsen om Sverige och behandlas knappast alls i läroböcker i grundskolan eller på universitet. Men hur gick det egentligen till när svenska kvinnor inlemmades i den manliga politiska arenan?

Genom att undersöka Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och dess kamp för kvinnors politiska rättigheter har historikern Josefin Rönnbäck i sin kommande avhandling vid Stockholms universitet samtidigt blottlagt politikens genusgränser, dvs. vad som var praktiskt möjligt och vad som ansågs lämpligt för kvinnor och män att göra inom politiken i början av 1900-talet. Motståndet och de olika hinder som restes mot kvinnor visar att det fanns genusgränser inom politiken som rösträttskvinnorna både utmanade och överskred.

En viktig slutsats är att rösträtten och valbarheten var inbäddade i något olika genus- och klasstrukturer och att politikens genus i viss utsträckning skiftat beroende på kontexten. Den kommunalpolitiska arenan öppnades redan på 1800-talet för kvinnor – och ansågs ”kvinnligare” – medan landstingen och riksdagen förbehölls män fram till 1918 respektive 1921. Medborgarskap betydde också olika för män och för kvinnor.

Josefin Rönnbäcks avhandling bidrar således med en nytolkning av detta viktiga skede i svensk 1900-talshistoria och visar att rösträttskvinnornas arbete var en viktig förutsättning för demokratiseringsprocessen. Genom sin blotta existens blottlade LKPR att det fanns en könsdimension i politiken och att de politiska arenorna – riksdagen, landstingen, kommunerna, partierna – var arenor för män. Genom sitt krav synliggjorde LKPR dessutom att det fanns ett glapp mellan mäns politiska retorik och praktik. Trots detta var samarbetsnormen – att kvinnor borde samarbeta med män – stark. Men kritiska röster höjdes och på vissa håll gick kvinnor fram med särskilda kvinnolistor på kommunal nivå. Mäns kollektiva agerande gjorde att vissa kvinnor redan under rösträttskampen knöt sina förhoppningar till ett kommande kvinnoparti.

Doktorsavhandlingens titel. Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap, 1902-1921. (Atlas förlag)

Disputationen äger rum fredagen den 29 oktober kl. 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati. Opponent är docent Lena Wängnerud, Göteborgs universitet.

Josefin Rönnbäck nås på telefon 0920-250242 eller e-post josefin.ronnback@historia.su.se eller josefin.ronnback@bredband.net

Agneta Paulsson
agneta.paulsson@eks.su.se
Tel: 08-16 22 56
Mobil: 070-696 65 15
Fax: 08-15 36 93

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera