Skip to main content

Ryska flyktingar diskriminerades under kalla kriget

Pressmeddelande   •   Maj 19, 2014 07:05 CEST

Flyktingar i Sverige diskriminerades under kalla kriget. Särskilt ryska flyktingar fick betydligt mer begränsade uppehållstillstånd än andra. En ny avhandling i historia vid Stockholms universitet visar på en tät relation mellan säkerhetspolitik och flyktingpolitik. En relation som också påverkades av etniska fördomar och svenska byråkraters åsikter om moral och skötsamhet.

Statens utlänningskommission samlade med hjälp av lokala poliskontor, arbetsgivare och hyresvärdar in information om flyktingar som sedan utgjorde grund för beslut om uppehållstillstånd. Sociala faktorer som alkoholism, homosexualitet, arbetsovillighet och ”lösaktigt leverne” straffades med korta uppehållstillstånd och geografiska begränsningar. Myndigheter använde uppehållstillstånden som ett avancerat kontrollsystem med syfte att påverka individer att bete sig enligt 1940- och 1950-talens sociala normer.

– Myndigheterna hade stor frihet att själva bestämma hur länge ett uppehållstillstånd skulle gälla och om det skulle begränsas geografiskt. Etniska fördomar påverkade därför säkerhetspolitiska bedömningar. Men det betydde också att enskilda tjänstemäns personliga bedömning av individers moral, liv och leverne hade stor påverkan på deras livsvillkor då beslut fattades godtyckligt, säger Cecilia Notini Burch vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Under efterkrigstiden intog Sverige en ny ställning i flyktingpolitiska frågor. I samband med internationella flyktingöverenskommelser öppnades gränserna för politiska flyktingar. Men med kalla kriget tilltog samtidigt rädslan för kommunism och sovjetiska agenter, vilket fick konsekvenser för ryska flyktingar.

– Myndigheterna trodde att ryssarna var mer benägna att bli kommunister och spioner än andra etniska grupper från Sovjetunionen. Balter ansågs till exempel vara pålitligare och hade bättre livsvillkor än ryssar, trots att det inom gruppen fanns flera nazistiska krigsförbrytare, säger Cecilia Notini Burch. 

I en jämförelse mellan flyktinggrupper är skillnaden tydlig. Cecilia Notini Burchs forskning visar att myndigheter kontrollerade alla flyktingar från öst, men att ryssar kontrollerades särskilt hårt. Det kunde ta decennier innan ryska flyktingar fick fri rörlighet medan balter i regel fick det inom fyra till fem år.

Avhandlingens namn: A Cold War Pursuit: Soviet Refugees in Sweden, 1945-54

För ytterligare information
Cecilia Notini Burch, doktorand vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073 659 21 09, e-post cecilia.notini.burch@historia.su.se


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera