Säkerhetspolitik, fest och vardagsliv i Rio de Janeiros favelor

Under de senaste årtiondena har brasilianska regeringar fört ett ”krig mot droger” och med hjälp av polisen försökt ”rensa upp” i Rio de Janeiros fattigaste områden - favelorna. En ny avhandling ger en unik inblick i hur det är att vara ung i en miljö som allt mer har militariserats.

Socialantropologen Hannah Pollack Sarnecki har under långa perioder bott i en favela i Rio de Janeiro under arbetet med sin avhandling Favela Funk: Ways of Being Young in the Urban Peripheries of Rio de Janeiro.

Avhandlingen tar avstamp i favela funk – en elektronisk musikstil med texter som ofta beskriver en våldsam verklighet – som länge varit oerhört populär och en central del av vardagen för favelans unga. I många av Rio de Janeiros favelor finansierar lokala gäng varje helg gigantiska dansfester där människor umgås och har kul men festerna är också politiska slagfält och en arena för maktkamper mellan gäng, milis och stat.

Favelorna ser väldigt olika ut och har sina egna klass-strukturer. Det är oftast kvinnor som får hushållen att gå runt ekonomiskt och många har tre eller fyra arbeten samtidigt. Den favela som Pollack Sarnecki bodde i låg norra Rio i ett arbetarklass- och industriområde med många nedlagda fabriker i omgivningen. Hon beskriver att en vanlig missuppfattning är att staten inte varit närvarande i de här områdena och att de lämnats åt sitt öde, därför har kriminella gäng kunnat ta över.

– Det handlar snarare om på vilket sätt staten har varit närvarande här. Antingen har staten försökt att förgöra favelorna eller integrera dem i omgivningen, oavsett vilket så har det alltid skett med hjälp av politiker, polis och militär. Staten har alltså alltid varit närvarande i de här områdena om än på ett mer våldsamt sätt än i andra mer välbärgade områden. Gängens makt är ett svar på den här politiken, säger Pollack Sarnecki.

Gängmedlemmar använder sig av våld och hot för att upprätthålla sitt styre men de delar också ut pengar till mediciner, distribuerar gas och vatten, samt löser konflikter.

– Funkfesterna använder gängmedlemmarna för att legitimera sin makt och för att propagera för sig, men också för att själva ha kul, avslutar hon.

För mer information om Pollack Sarneckis forskning eller för att få ett exemplar av avhandlingen, kontakta:

Hannah Pollack Sarnecki

E-post: hannah.sarnecki@gmail

Tel: 070 – 791 38 07

Stockholms universitets presstjänst

E-post: press@su.se

Tel: 08 – 16 40 90