Gå direkt till innehåll
Sjöelefanter har hjälpt forskare att lösa havsdjupens gåta

Pressmeddelande -

Sjöelefanter har hjälpt forskare att lösa havsdjupens gåta

Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.

Det tunga och kalla antarktiska djupvattnet strömmar ut i de flesta av värdshavens bottnar. Skapandet och cirkulationen av det antarktiska djupvattnet är en nyckelprocess i världshavens cirkulation och strömmar och är därför en mycket viktig komponent i jordens klimatsystem. Den är därför mycket viktig att förstå och studera om vi vill förstå jordens klimat.

– Studiens resultat ritar om kartan för den storskaliga oceanografin kring Antarktis och den nya informationen kan nu användas för studier av variation och förändring hos det antarktiska djupvattnet. Detta är ett viktigt steg när man bättre vill förutsäga de långsiktiga klimatförändringarna, säger Fabien Roquet, postdoktor vid Meterologiska instititutionen, Stockholms universitet.

Forskarna har hittintills trott att det kalla och tunga djupvattnet i världshaven kommer från tre olika ställen runt Antarktis, Weddellhavet, Rosshavet och Adélieland.

– För trettio år sedan började man spekulera i att det borde existera en fjärde källa för det antarktiska djupvattnet någonstans i närheten av Prydz Bay-regionen. Det är emellertid inte förrän nu som vi har kunnat bevisa dess existens samt exakt var och hur den skapas, säger Fabien Roquet.

En första pusselbit kom fram år 2008 och 2009 då japanska forskare från Institute of Low Temperature Science, Hokkaido University och Tokyo University of Marine Technology, i anknytning till det internationella Polaråret satte ut instrument på kontinentalhyllan vid Cape Darnley, nordväst om Amery Ice Shelf på Antarktis. Data från instrumenten visade på existensen av en mycked kall och salthaltig havström som gick ner i djupet och därmed bidrog till att forma det kalla djupvattnet. Kvar var dock frågan om var källan till denna havsström låg.

Hittade källan med hjälp av sjöelefanter
Källan har man nu lyckats hitta genom att fästa instrument på pälsen hos ett antal sjöelefanter. De djur som har varit till stor hjälp här är också en del av ett större ekologiskt projekt som både har studerat sjöelefanternas beteende och gjort oceanografiska mätningar.

Efter att sjöelefanterna fick instrumenten fastsatta på sina pälsar har de tagit sig till en del av Antarktis kustlinje som inget fartyg hittills lyckats ta sig till, och förmodligen inte kommer att kunna ta sig till, i alla fall inte vintertid. Där uppmätte instrumenten det tyngsta vattnet som man någonsin funnit runt omkring Antarktis.

– Datan från sjöelefanternas mätinstrument har möjliggjort för oss att bestämma banan för hur det tunga, salta vattnet strömmar och därmed har vi kunnat identifiera platsen för dess uppkomst. Det har visat sig att detta kalla salthaltiga vatten kommer från Cape Darnely vid en plats där det sker en kraftig nybildning av havsis, säger Fabien Roquet.

För ytterligare information
Fabien Roquet, postdoktor vid Meterologiska instititutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 43 38, e-post roquet@misu.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.