Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Smartare vattenanvändning kan minska framtida matkris

Om vattnet i flodernas avrinningsområden förvaltades bättre skulle en framtida global matkris signifikant kunna minskas. Det hävdar forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Utmaningen att tillgodose framtida vattenbehov hos jordens snabbt växande befolkning kan vara mindre än vad som tidigare hävdats. Ett team av svenska och tyska forskare har i en ny studie, publicerad i tidsskriften Water Resources Research, för första gången kvantifierat möjligheterna att på ett effektivt sätt använda både "grönt" och "blått" vatten för att föda en växande världsbefolkning i en tid präglad av klimatförändringar.

Dagens förvaltning av vattenresurser beaktar oftast bara "blått" vatten, det vill säga det vatten som är direkt tillgängligt i vattendrag och grundvatten. Med detta perspektiv uppskattas över 3 miljarder av jordens befolkning att lida av allvarlig vattenbrist. Den nya analysen som också räknar in det gröna vattnet, alltså regnvatten som infiltrerat jorden, pekar på att det faktiska antalet är under 1 miljard. Genom klok vattenförvaltning kan miljarder människor lyftas ur vattenrelaterad fattigdom menar forskarna.

- De nya resultaten öppnar upp nya arenor för klimatinvesteringar och ökar möjligheten att uppnå en mycket önskvärd ny grön revolution i världens fattiga länder. Vår analys visar att många länder som idag anses lida vattenbrist faktiskt har möjlighet att producera tillräckligt med mat för att mätta sin befolkning om det "gröna vattnet" beaktas och förvaltas väl, menar forskarna. Deras artikel "Future water availability for global food production: The potential of green water for increasing resilience to global change" ändrar fundamentalt tidigare konventionella och mycket nedslående beräkningar av vattenbrist i världen.

- Mycket av den debatt som hittills förts kring vattenfattiga områden har fokuserat på bristen på vatten istället för på möjligheterna att tillvarata det vatten som trots allt finns, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute. Vi har använts oss av de senaste globala hydrologiska modelleringarna och klimatscenarierna och beräknat hur mycket vatten lokala bönder egentligen har tillgång till. Vanligtvis leder denna typ av beräkningar till mycket dystra resultat då endast det blåa vattnet brukar beaktas. Men beaktar man som vi även det gröna vattnet, som utgör basen för all matproduktion i regnbevattnat jordbruk, visar det sig att det på många håll finns en enorm outnyttjad potential.

I studien presenterar forskarna bevis för att bättre användning av grönt vatten kan utgöra basen för en ny grön revolution. Det kan också bidra till att bygga resiliens, motståndskraft och anpassningsförmåga, till mer frekventa och omfattande översvämningar eller perioder av svår torka till följd av klimatförändringarna.

- Vi visar att investeringar i redan tillgänglig teknik och i ett förbättrat utnyttjande av det gröna vattnet kan bidra till mer robusta och klimatresilienta jordbrukssystem, vilket kan ge en stabilare livsmedelsproduktion, säger Holger Hoff, forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research. Många länder, som för närvarande klassas som kroniskt fattiga på vatten har tillräckligt med blått och grönt vatten för att förse sin befolkning med en standarddiet. Kenya, till exempel, har mycket outnyttjat eller dåligt förvaltat grönvatten att dra nytta av.

- Inte ens år 2050 med rådande klimatförändringar kommer Kenya att lida vattenbrist om både blått och grönt vatten förvaltas väl, tillägger Holger Hoff.

Syftet i forskningsarbetet har varit att analysera olika länders kapacitet att möta nuvarande och framtida efterfrågan på vatten för matproduktion genom ett effektivare utnyttjande av tillgängligt blått och grönt vatten. Genom att använda LPJmL, en dynamisk global vegetations- och vattenbalansmodell, vilken simulerar etablering, tillväxt, produktivitet och vattenkonsumtion av naturligt förekommande respektive odlad vegetation, kan nuvarande (1996-2005) och framtida (2045-2055) tillgång till vatten runt om i världen beräknas.

- Modellen visar att år 2050 kommer 59 procent av världens befolkning att stå inför blåvattenbrist, och 36 procent lida brist på både grönt och blått vatten. Det innebär alltså att 36 procent av världens befolkning kommer att leva i länder som inte har tilräckligt med vatten för att producera sin egen mat, säger Johan Rockström. Så trots de nya möjligheter som påvisas i blå-och-grönvattenanalysen, visar tyvärr vår forskning att mänskligheten ändå kommer att stå inför mycket stora utmaningar i vissa delar av världen.

Louise Karlberg, forskare vid både Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute menar att både grönt och blått vatten måste beaktas om vi ska lyckas att göra vattenresurserna mer robusta, mer resilienta.

- Givet att det gröna vattnet förvaltades bättre, exempelvis via metoder som ökar växternas transpiration på bekostnad av icke-produktiv avdunstning från jordarna, finns det goda förutsättningar att bygga resiliens i många länder utan att jordbruksarealen för den skull måste utökas, säger Louise Karlberg.

Artikeln:
Rockström, R., Falkenmark, M., Karlberg, L., Hoff, H., Rost, S., Gerten, D. Future water availability for global food production: The potential of green water for increasing resilience to global change. Water Resources Research 45, W00A12, doi:10.1029/2007WR006767.

För ytterligare information:
Professor Johan Rockström, chef för SRC and SEI, tel. +46 (0) 708 25 95 60, Email: johan.rockstrom@stockholmresilience.su.se

Holger Hoff, forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research och Stockholm Environment Institute, tel. +49 (0) 331 288 25 41, Email: hhoff@pik-potsdam.de

Dr. Louise Karlberg, forskare vid Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute, tel +46 (0) 8 674 73 54, Email: louise.karlberg@sei.se

Dr. Dieter Gerten, forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research, tel. +49 (0) 331 288 2577, Email: gerten@pik-potsdam.de

Ellika Hermansson Török, presskontakt, Stockholm Resilience Centre, tel. +46 (0) 73 707 85 47, Email: ellika@stockholmresilience.su.se

Patrick Eickemeier, presskontakt, Potsdam Institute for Climate Impact Research, tel. +49 (0) 331 288 24 30, Email: eickemeier@pik-potsdam.de

About Stockholm Resilience Centre:
Stockholm Resilience Centre advances transdisciplinary research for governance of social-ecological systems with a special emphasis on resilience - the ability to deal with change and continue to develop. The Centre is a collaboration between Stockholm University, Stockholm Environment Institute and the Beijer Institute of Ecological Economics at the Royal Swedish Academy of Sciences. www.stockholmresilience.su.se

About Potsdam Institute for Climate Impact Research, PIK:
At PIK researchers in the natural and social sciences work together to study global change and its impacts on ecological, economic and social systems. They examine the Earth system's capacity for withstanding human interventions and devise strategies for a sustainable development of humankind and nature. www.pik-potsdam.de

About Stockholm Environment Institute, SEI:
SEI is an independent, international research institute specializing in sustainable development and environment issues. It works at local, national, regional and global policy levels. SEI has research centres in Sweden, Estonia, the United Kingdom (York and Oxford), the United States, Tanzania and Thailand. www.sei.se

(Pressmeddelande från Stockholm Resilience Centre, Stockholm Environment Institute och the Potsdam Institute for Climate Impact Research).

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.