Skip to main content

Spår i skelett och tänder berättar om liv och död under stenåldern

Pressmeddelande   •   Sep 17, 2008 09:58 CEST

Fysisk ansträngning och aktiviteter av olika slag lämnar tydliga spår i både skelett och tänder. I en ny avhandling i osteoarkeologi vid Stockholms universitet visar Petra Molnar hur spår i skelett och tänder vittnar om levnadsförhållanden och beteendemönster hos jägar-samlare på Gotland för 5000 år sedan.

Genom att analysera bland annat muskelfästen på de olika skelettdelarna har olika rörelsemönster kunnat urskiljas hos män och kvinnor från gravfältet Ajvide på sydvästra Gotland. Sättet på vilket olika muskler samarbetar och graden av ansträngning har visat att det troligtvis var männen som använde pil och båge på Ajvide. Dock förekommer pilspetsar både i man- och kvinnogravar, vilket indikerar att gravgåvor hade andra funktioner, och en annan betydelse, än enbart som bruksföremål.

I avhandlingen undersöks skelett främst från Gotländsk stenålder, men jämförande studier framför allt när det gäller hälsa och fysisk aktivitet, har gjorts med medeltida skelett från Sigtuna.

- Jämförelsen visar att man lidit av olika typer av åkommor under stenåldern och medeltiden, mycket beroende på smittorisker och levnadsförhållanden. Mycket tyder också på att arbetsuppgifterna var olika för män och kvinnor på de olika platserna eftersom muskler belastats olika, berättar Petra Molnar vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.

Särskilt intressanta resultat har uppkommit genom tandstudier och analyser av tandslitage. Jägar-samlarna från Gotland hade inga hål i tänderna, och en i övrigt god tandhälsa. Dock finns det minst fem olika spår i tänderna som visar att människorna använde sina tänder som redskap eller en "tredje hand". Bland annat finns tydliga spår efter att man har petat mellan tänderna och att man påfrestat de bakre kindtänderna så pass att infektioner har uppstått vid tändernas rötter. När det gäller tandslitage visar männen och kvinnorna olika mönster, som tyder på olika arbetssätt.

- Genom att studera lämningarna av de faktiska individer som begravts på ön, har avhandlingen bidragit till en förbättrad kunskap om levnadssätt under stenåldern, och vi har fått lära känna människorna som levde på Gotland för 5000 år sedan lite bättre, säger Petra Molnar.

Avhandlingens namn: Tracing Prehistoric Activity - Life ways, habitual behaviour and health of hunter-gatherers on Gotland.

Ytterligare information
Petra Molnar, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för Arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, tfn 0708-681116; 08-16 12 93; e-post petra.molnar@ofl.su.se

För porträttbild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera