Stockholms universitet medverkar i unikt fågelhylleprojekt

Den 1 juli invigdes en världsunik sillgrisslehylla på Stora Karlsö utanför Gotland. Anläggningen, som kan bli hem för 800 sillgrisslepar, ska ge ny kunskap om sillgrisslans biologi och om det många komplexa sambanden i Östersjöns ekosystem.

Fågelhyllan - som väger drygt 4 ton och är 11 meter hög - är gjord av stål och trä och har monterats i anslutning till det befintliga fågelberget på Stora Karlsö. Den liknar de naturliga hyllor som sillgrisslorna lever på. Hyllan kommer att hålla i 30 år och under denna tid kommer den att fungera som en högteknologisk forskningsplats där fåglarnas liv kan följas.

- De första sillgrisslorna har så smått börjat etablera sig och vi har haft en häckning. När all utrustning satts in kommer föräldrarna och ungarna att vägas och läsas av automatiskt. Det är en unik situation eftersom vi troligen kommer att känna till de flesta grisslornas historia. Vi har redan ringmärkt tiotusentals fåglar och deras livshistoria är känd. På sikt kan hyllan utrustas med webbkameror och bli en utmärkt informationsspridare även för allmänheten, säger projektkoordinator Jonas Hentati Sundberg vid Stockholms universitet.

I havsfågelprojektet på Stora Karlsö samverkar WWF, Karlsöklubben och Stockholms universitet genom sitt marina forskningscentrum.

Lena Kautsky, föreståndare för Stockholms universitets marina forskningscentrum med Askölaboratoriet säger att den nya anläggningen dels ger svenska och internationella forskare en unik möjlighet att studera sillgrisslornas liv och livsförhållanden, dels att den är väldigt betydelsefull för forskningen om Östersjön.

- Resultaten från studier av sillgrisslehyllan kommer att kunna kopplas samman med andra forskningsprojekt där förändringar i Östersjöns ekosystem undersöks. Till exempel om miljögifters transport i näringskedjan, övergödning, förvaltning av marina resurser och klimat och klimatmodellering. Då Sillgrisslan lever högst upp i näringsväven blir den en indikator på miljötillståndet i havet. Så kunskapen om just Sillgrisslan har stor betydelse för den fortsatta forskningen om havsmiljön i Östersjön, säger Lena Kautsky och fortsätter.

- I våra uppgifter som marint forskningscentrum ingår att tillhandahålla infrastruktur för forskning, undervisning och övervakning av miljön i Östersjön. Därför kändes därför naturligt att ta på huvudmannaskapet för hyllan, avslutar Lena Kautsky.

För Stockholms universitets del betyder det mycket att vara med och ansvara för ett sådant här projekt.

- Etableringen av en fågelhylla här på Stora Karlsö har möjliggjorts tack vare stöd med 4 miljoner kronor från Världsnaturfonden, vilket visar vilken stor betydelse intresseorganisationer och stödet från enskilda personer har för att föra kunna föra forskningen framåt, säger Stefan Nordlund, dekan vid naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

.

Fakta

En sillgrissla kan bli över 40 år gammal. Den häckar för första gången när den är ca 5 år. Sveriges äldsta fågel, en 43 år gammal sillgrissla, hittades på Stora Karlsö under våren 2008. Den var ringmärkt 1965.

Stora Karlsö är Sveriges viktigaste häckningslokal för sillgrissla, tordmule, gråtrut och silltrut. Forskarna ringmärker fåglar, analyserar återfynd av de ringmärkta fåglarna, studerar häckningsbiologi och långsiktiga populationstrender och länkar ihop information om fåglarna med förändringar som sker under ytan i Östersjöns ekosystem. Bland annat har man sett att minskande torskbestånd och mer skarpsill har lett till magrare sillgrissleungar. Tidigare forskning har konstaterat att många ungar dör i fiskeredskap.

För ytterligare information

Lena Kautsky, föreståndare på Askölaboratoriet, Stockholms universitet, tfn 070-656 40 30, mail: lena.kautsky@botan.su.se.

Stefan Nordlund, dekan, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet, tfn 08-16 29 32, Stefan.Nordlund@dbb.su.se

För bilder

08-16 40 90, press@su.se eller klicka här.