Stora skillnader mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England

Skillnaderna mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England är stora. Den grundläggande orsaken ligger i de ramar som satts upp som villkor för att få tillstånd att starta och driva en skola med en konfessionell inriktning i de olika länderna. Det visar Åsa Brattlunds doktorsavhandling i internationell pedagogik vid Stockholms universitet som läggs fram på fredag, den 24 april.

I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.

- Om de två muslimskt profilerade skolorna i England - hypotetiskt sett - hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund.

Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen - kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män.

Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.

- Även om skolorna hypotetiskt sett skulle beviljats statsbidrag skulle de antagligen få mycket svårt att rekrytera elever. Sannolikt skulle muslimska föräldrar i England ha uppfattat de två skolorna som sekulära skolor, som därmed inte skulle klara av att förmedla den moral och den disciplin som förväntades, säger hon.

Föräldrar skulle troligen ha reagerat över att flickor och pojkar i alla åldrar leker och umgås fritt med varandra. Dessutom skulle föräldrarna även ha reagerat över att de muslimska flickorna och de muslimska kvinnor som arbetade på de två muslimskt profilerade skolorna själva bestämde om de ville bära eller inte bära hijab.

*) Hijab är en traditionell klädsel för muslimska kvinnor. Den täcker huvudet, ansiktet eller kroppen, kallas ofta slöja och har funnits i många olika varianter i olika tider och på olika platser i världen.

Avhandlingens namn
What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden.

Ytterligare information
Åsa Brattlund, internationell pedagogik, Stockholms universitet, e-post asabrattlund@hotmail.com, asa.brattlund@mdh.se tfn 08-732 62 49 (hem), 016-15 34 83 (vidarekopplad till mobil).

Pressbild
Bild på Åsa Brattlund kan laddas ner från
http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=61859.