Pressmeddelande -
Trådarna som håller samman vår vardag
Lin är en av våra svenska växtfibrer. Foto: Mia Olvång.
Det latinska ordet fibra betyder tråd. "Livets trådar – smidiga och starka" är namnet på Bergianska trädgårdens utställning om textilfibrer från växtriket som håller samman vår vardag. Utställningen, som öppnar den 7 mars, visar levande fiberväxter från hela världen tillsammans med textilier, borstar, väskor och flätade korgar.
Växtfibrer är långa, smidiga och starka. De spinns och vävs till tyger, flätas till hattar, tvinnas till rep eller stoppas i dynor. Några växter odlas i stor skala såsom bomull, jute, lin, sisal och hampa. Fiberbanan, ananas och spansk mossa har mer lokal användning. Tidigare har man använt fibrer från brännässla för att spinna till tråd, men denna produktion har förlorat sin betydelse. Vilka blir framtidens växtfibrer?
Hur mycket bomull kan jorden
producera?
Bomull är idag en av världens mest odlade grödor.
Att ett plagg innehåller 100 procent bomull låter bra i många konsumenters
öron, men odlingen av bomull tär på jordens resurser. Bomullsodling kräver
enorma mängder vatten, åkermark och bekämpningsmedel. Att producera en vanlig
T-shirt innebär att 2700 liter vatten och 150 gram kemikalier används. I och
med ett ökat välstånd har behovet av bomull ökat. Många menar att världen har
uppnått Peak cotton (bomullskrönet) eftersom jorden inte längre kan
tillgodose befolkningens behov av bomull.
– Nu står vi inför ett vägval, säger botanist Gunvor Larsson. Hur ska vi tillverka våra kläder i framtiden? På utställningen visar vi fiberväxter som kan vara ett alternativ till bomullen såsom gran, jute, hampa, bambu, kenaf, majs och ananas.
Svampgurka, spansk mossa och
pappersmullbär
Även mindre vanliga fiberväxter från när och
fjärran visas på utställningen. Spansk mossa är till exempel en ananasväxt som
hör hemma i tropiska Amerika och som den första T-Forden hade som stoppning i
sina säten. I Afrika och Asien växer svampgurkan som kan användas till
tvättsvampar och badtofflor. Även pappersmullbär är en mer ovanlig fiberväxt
som kan bli tyg.
– Att göra tyg av pappersmullbärsträdet är en spännande process, berättar botanist Kerstin Kustås. Det är innerbarken från trädet som man använder. Fibrerna hänger ihop i ett enda stycke som man sedan bankar ut till ett tunt, fint lager. Man kan lägga ihop flera lager om man vill ha tjockare eller bredare tyg. Detta tyg kallas barktyg och är pappersliknande i konsistensen.
Kläder av pappersmullbär har använts traditionellt bland annat på Tahiti och Hawaii. Numera använder man barktyget i folkdräkter och i souvenirer på dessa öar. I Kina görs papper av pappersmullbär. Ofta kallas detta papper lite missvisande för rispapper.
Föreläsningar om textil och mode
Under utställningsperioden anordnas en serie med
föreläsningar om textil och mode i Gamla orangeriet då utställning och café
även håller öppet. Bomullens betydelse i världsekonomin, återvinning av bomull
samt vilka växter som har använts i japanska kläder är några av de ämnen som föreläsningarna
tar upp. Föreläsningsserien är ett samarbete med Centrum för Modevetenskap vid
Stockholms universitet.
Föreläsningar om textil och mode i Gamla orangeriet
Kortfakta
Tid: 7 mars–13 april, öppet alla
dagar 11–16
Plats: Gamla orangeriet i Bergianska trädgården, tunnelbanestation
Universitetet
Entré: 80 kr
Pressvisning
Journalister välkomnas varmt till pressvisning den
7 mars kl 10-11. Då visar vi utställningen och våra botanister finns på plats
och för att svara på frågor. Anmälan till pressvisning skickas till mia@bergianska.se
För mer information kontakta
Mia Olvång, Informatör vid Bergianska trädgården, mia@bergianska.se, 08-16
14 75
Kerstin Kustås, Botanist vid Bergianska trädgården, kerstin@bergianska.se, 08-545
917 06
Ämnen
Kategorier
Regioner
Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se