Utplanteringar hotar den biologiska mångfalden

Växter och djur som odlats i fångenskap planteras ut i miljoner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogsbruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt minska en arts genetiska variation och försämra dess anpassningsförmåga. Det visar Anna Palmé i sin avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Utplanteringarna rör i första hand gräsand, rapphöna, fasan, öring, röding, lax, sik, gran och tall. Men effekterna av utplanteringarna är svåra att följa upp eftersom genetisk information saknas för många arter, visar den nya avhandlingen.

– Det är viktigt att den genetiska mångfalden bevaras så att arter har möjlighet att anpassa sig till förändringar i miljön, säger Anna Palmé. Spridning av främmande gener sker i en sådan omfattning att det kan utgöra ett reellt hot mot vår naturliga genetiska mångfald.

Paradoxalt nog leder utplanteringar inte till att mångfalden ökar utan att den minskar, till exempel genom att lokala bestånd konkurreras ut av de utplanterade individerna.

För att förstå de genetiska effekterna av mänskliga aktiviteter krävs information om naturliga genetiska mönster hos arten. Endast ett fåtal svenska arter har undersökts genetiskt vilket försvårar en effektiv övervakning. Anna Palmés forskning bidrar till att öka den genetiska kunskapen om öring i Jämtland samt tumlare och gädda i Östersjön. Resultaten visar på olika genetiska mönster hos de tre arterna och olika grad av genetisk sårbarhet.

Lika men olika
– Vi har till exempel kunnat identifiera att två genetiskt väldigt olika populationer av öring lever sida vid sida i en mycket liten fjällsjö, säger Anna Palmé. Individer från de olika populationerna parar sig inte med varandra trots att de tillhör samma art och ser likadana ut. Det här ger en ny dimension till den artfattighet vi ofta uppfattar att svenska fjällsjöar har. Troligen bidrar dessa populationer på olika sätt till ekosystemets funktion som helhet.

– För tumlare har vi konstaterat att det finns flera populationer i svenska vatten, men i dagsläget saknas det tydliga genetiska belägg för att tumlaren i Östersjön utgör en egen population, fortsätter Anna Palmé.

Anna Palmé har även kartlagt genetiken hos gäddan i Östersjön och resultaten visar att gäddan sprider sina gener inom geografiskt begränsade områden, vilket gör arten lämplig för lokal förvaltning. Ett sådant nyttjande skulle skydda mot skadliga genetiska förändringar som annars kan orsakas av fiske.

Avhandlingens namn: Assessing and monitoring genetic patterns for conservation purposes with special emphasis on Scandinavia (Utvärdering och övervakning av genetiska mönster i bevarandesyfte med speciellt fokus på Skandinavien)
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:353156

Disputation: Fredag 12/11, kl 10.00, De Geer-salen, Geovetenskapens Hus, Svante Arrhenius väg 14, Frescati

Ytterligare information
Anna Palmé, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet
Tel 08-16 42 79
Mobil 070-485 72 67
E-post anna.palme@popgen.su.se