Skip to main content

Vägval för EU:s ineffektiva värdepappersmarknad

Pressmeddelande   •   Jun 27, 2013 09:02 CEST

Jämfört med USA är värdepappersmarknaden inom EU inte lika ekonomiskt effektiv. Det beror på att regelsystemen och den tekniska infrastrukturen för transaktioner av värdepapper skiljer sig åt mellan de två handelsområdena. Det konstaterar Thomas Ordeberg i en ny avhandling från Juridicum, Stockholms universitet. I avhandlingen redogör han också för vilka olika vägval EU har för att effektivisera sin finansmarknad. Thomas Ordeberg är departementssekreterare på finansdepartementet.

En börsmäklare har en skyldighet att ge kunden bästa möjliga resultat vid köp eller försäljning av värdepapper för dennes räkning. Skyldigheten regleras dels i specifika regler för finansmarknaden dels i vanliga kommissionsregler. Medan kommissionsreglerna är väldigt allmänt hållna är de specifika orderutförandereglerna ofta betydligt mer detaljerade. Det senare gäller i synnerhet för USA medan EU:s orderutföranderegler (MiFID-direktivet) mer liknar de allmänt hållna kommissionsreglerna i medlemsländerna. Det finns inte heller några kommissionsregler på EU-nivå; dessa kan skilja sig väsentligt mellan medlemsländerna.

Värdepappersmarknaden går mot en utveckling av allt större konkurrens mellan olika börshus och andra handelsplatser, där nya uppstickare försöker ta sig in på marknaden. Det medför att de lagar som reglerar börsmäklarnas verksamhet får allt större betydelse eftersom det krävs av mäklarna att de vänder sig till den handelsplats som ger bäst resultat för kunden.

Under 1970-talet skapades i USA ett tätt sammanhållet system av handelsplatser som länkades samman i ett elektroniskt kommunikationsnät. Sedan dess redovisas information om priser och de transaktioner som genomförs i realtid för hela handelsområdet. Eftersom informationen är tillgänglig har man i USA kunnat införa regler som förbjuder mäklaren att utföra ordrar till ett pris som är sämre än det bästa offentligt tillgängliga priset inom systemet. Något motsvarande finns inte i EU. Bristen på information och länkar mellan handelsplatser får till följd att EU har en sämre fungerande marknad för aktiehandel än USA.

Enligt de orderutföranderegler som gäller inom EU ligger det på den enskilde mäklaren att utforma utförandepolicyer som ger bästa resultat för kunden. Policyer tenderar att bli mycket allmänt hållna vilket ger stor frihet för mäklaren.

Viss forskning tyder på att många mäklare, istället för att sondera marknaden, slentrianmässigt skickar ordrarna till den handelsplats som historiskt sett har haft bra resultat fast de i själva verket kanske inte längre har det. Det resulterar i att gamla, trötta börser överlever medan pigga uppstickare inte får uppdrag. Med en allmänt hållen policy blir det dessutom svårt att kontrollera om mäklaren har gjort vad som kan förväntas. Det skapar en informationsasymmetri mellan mäklare och kund. Det kanske inte medför så stora förluster för den enskilde kunden, men för hela kundkollektivet handlar det om stora pengar, säger Thomas Ordeberg.

Thomas Ordeberg menar att EU har ett vägval att göra för att effektivisera sin finansmarknad. En möjlighet är att välja den amerikanska modellen med utbyggd infrastruktur och detaljreglering. Att bygga upp en sådan infrastruktur är emellertid mycket dyrt, åtminstone innan den har betalat tillbaka sig. Han poängterar också att man bör ha i åtanke att USA är ett land med ett gemensamt språk och en gemensam valuta sedan lång tid tillbaka.  

Det finns också mindre ambitiösa lösningar för att åtminstone till viss del förbättra EU-marknadens funktionssätt. Enligt Thomas Ordeberg kan man på marginalen förbättra EU-marknaden genom att införa större informationskrav på mäklare och börser, och genom att använda teknologi som gör det lättare att hitta till exempel det bästa priset bland många konkurrerande handelsplatser. 

– Man kan alltid hoppas att mäklarna själva, som försäljningsargument, börjar använda teknologi som förbättrar informationsinhämtningen gällande ordrar och priser. Alternativt kan man tvinga dem att skaffa sådan teknologi eller hota dem med detaljreglering om de inte gör det.

Avhandlingen
The Best There Is?: An Inquiry into Best Execution Rules.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:617734

För ytterligare information
Thomas Ordeberg, mobil 0706-62 51 86, e-post thomas.ordeberg@gov.se
Staffan Westerlund, presskontakt, Juridicum, Stockholms universitet, tfn 08-16 12 82, mobil 0737-84 50 31, e-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera