Varför ska man göra som man ska? – om etik i barns vardag

Barn är kompetenta och skickliga i att kommunicera etik. Det visar Bodil Halvars-Franzéns avhandling i didaktik vid Stockholms universitet, som lades fram den 7 maj.

I både förskolans och skolans uppdrag ingår att grundlägga och förankra samhällets värden. Ett etiskt förhållningssätt ska prägla verksamheten och när barn tillägnar sig värden och normer genom konkreta erfarenheter ska dessa tydliggöras i den dagliga praktiken. Genom att följa två förskoleklasser under ett läsår har Bodil Halvars-Franzén studerat barns möten och deras möjlighetsvillkor ur ett etiskt perspektiv. Hon har studerat hur det går till då barnen möts och förhandlar i sin vardag, vilka möjligheter för etiska möten som erbjuds i förskola/skola samt vilka möjlighetsvillkor som ges i regler, skolplaner och styrdokument.

– I den ena skolan skedde förhandlingen på en verbal och formulerad nivå kring ”varför ska man göra som man ska”, medan förhandlingen i den andra skolan var mer fysisk och fragmenterad i form av ett ”strukturerat kaos”, säger Bodil Halvars-Franzén.

Av studien framgår att barnen oupphörligen skapar och förkroppsligar etik i relation till sin omgivning. Det sker i möten med den omgivande miljön, med pedagoger och med de andra barnen, där barnens kompetens och skicklighet tydligt framkommer. Som under den längre processen där en av förskoleklasserna under en utflykt hittar grodor. Barnen ger dem namn och en diskussion kring vad grodorna behöver inleds - om hur de bäst ska tas omhand, vilken mat de äter och grodornas relationer. När barnen trots alla ansträngningar inte lyckas att få grodorna att trivas, kommer de överens om att släppa tillbaka dem till bäcken de kom ifrån.

– Barnen visade i sina samtal på ingångar till den etiska dimensionen av natur- och miljöfrågor samt begrepp som hållbar utveckling på ett konkret plan, säger hon.

I avhandlingen har även barnens lekar studerats närmare och olika former av lek, bland annat docklek, djurlek samt mer fysiska lekar som brottnings- och fäktningslekar, valts som underlag för analys. Utifrån detta förs en vidare diskussion kring barns möten i lek samt kopplingen lek – etik.

– Det har varit intressant att följa barnens lekar på nära håll och under en längre tid, både de mer stillsamma och de som vid första anblicken verkade mer kaosartade, säger Bodil Halvars-Franzén. Hon visar bland annat att det i barnens olika lekar pågick en ständig förhandling kring vad som gällde. I brottnings- och fäktningslekarna var det exempelvis påtagligt att gränsen mellan våld och icke-våld, men även respekt och integritet, förhandlades på en fysisk nivå.

Avhandlingens namn
Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Ladda ner avhandlingen
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:309964

Ytterligare information
Bodil Halvars-Franzén, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet, tfn: 08-1207 62 82, e-post: bodil.halvars-franzen@did.su.se

Pressbild
För pressbild kontakta Cecilia Parkert, cecilia.parkert@luk.su.se, 08-163428, 073-707 88 90.

Vid Stockholms universitet pågår utbildning och forskning på högsta nivå. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och lärarutbildning i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. www.su.se