Vem startar företag inom vård och omsorg?

Den typiske företagaren är nog för de flesta en man i tillverkningsindustrin. Men en tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Nu ska två forskare vid Stockholms universitet titta närmare på de som startar företag inom vård och omsorg. Det har blivit allt vanligare att kvinnor startar företag inom vård och omsorg. I statistiken ingår den branschen i en större grupp med etiketten "hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärverksamhet" och där är hälften av alla företagare kvinnor. Vad beror det på att fler kvinnor än män startar företag inom vård och omsorg? Och varför väljer kvinnor oftast att driva företaget som firma eller handelsbolag medan männen bildar aktiebolag? Det är exempel på frågor som ska undersökas av forskarna Gunnel Forsberg och Katarina Pettersson vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet i ett nystartat forskningsprojekt. Idag finns ingen fullständig bild av företag inom vård och omsorg. Är det vanligast med små företag eller stora? Var i landet finns flest företag? Till att börja med ska forskarna därför kartlägga företagen inom branschen. I nästa fas ska man intervjua företagare om deras kompetens, nätverk, tillgång till kapital och vilka kunder man har. En intressant fråga är förstås om kvinnliga och manliga företagare skiljer sig åt i dessa aspekter. En annan fråga är vilket motiv de haft för att starta företaget. Tidigare forskning har visat att både kvinnliga och manliga nyföretagare drivs av en önskan att realisera en idé och att man vill "vara sin egen". För kvinnor är möjligheten att bättre kunna kombinera arbete och familj också ett starkt skäl. Gäller detta även för nya kvinnliga företagare inom vård och omsorg? Finns det andra motiv, till exempel att kvinnan tidigare jobbat inom offentlig sektor och har valt att "knoppa av sig" för att starta eget inom ett område som hon känner väl till? – Genom projektet synliggörs företagande kvinnor. Det innebär också att en bransch som traditionellt inte ses som tillväxtskapande, men som är en viktig del av ekonomin, lyfts fram, säger Katarina Pettersson. Forskarnas projekt ingår i forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Innovativa kommuner, landsting och regioner” med totalt nio projekt. Programmet har en budget på drygt 11 miljoner och drivs av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Verket för innovationssystem (Vinnova) och Trygghetsfonden för kommuner och landsting. För ytterligare information kontakta Katarina Pettersson, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet tfn: 070-979 88 57, e-post: Katarina.Pettersson@humangeo.su.se Presskontakt Agneta Paulsson agneta.paulsson@eks.su.se Tel: 08-16 22 56 Mobil: 070-696 65 15 Fax: 08-15 36 93