Skip to main content

Vulkanaska – inte bara inställda flyg

Pressmeddelande   •   Nov 09, 2011 07:00 CET

Aska från vulkanutbrott ställer inte bara till med besvär i form av inställda flyg, den hjälper även forskare att studera klimatväxlingar som skett långt tillbaka i tiden. Eyjafjallajökulls utbrott under förra året visade på hur stora områden som kan ta emot vulkanaska. Genom att undersöka tefra-partiklar från vulkanaska som spritts över stora landområden kan forskare spåra och datera snabba klimatväxlingar för att på så sätt bättre förutspå framtida klimatförändringar.

– Tefra är ett utmärkt sätt att datera växlingar i klimatet som skett tidigare i korta cykler, säger Ewa Lind, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. I en ny avhandling har Ewa Lind undersökt hur man kan förfina metoden att använda vulkanaska för att datera korta klimatväxlingar.

Forskningen har de senaste åren ägnat mycket tid till att försöka förstå de korta och snabba klimatväxlingar som skedde efter den senaste istidens över­gång till s.k. holocen tid (ca 13 000-9 000 år före nutid).

Återskapande av tidigare klimatvariationer kan göras i både glaciäris, torvmossar, ma­rina miljöer och sjösediment. Men det finns svårigheter att datera korta växlingar i sådana klimatarkiv. En metod på stark framväxt är tefrokronologi – datering genom vulkanaska från vulkanutbrott. Asklager finns lagrade i havs- och sjösediment, torv­mossar och glaciäris eftersom askan sprids över stora områden vid samma tidpunkt. De här tidsparallella markörerna gör det möjligt att få exakta länkar mellan olika arkiv och områden.

– Syftet med min avhandling är att förbättra och förfina det tefrokronologiska ramverket för området runt Nordatlanten, säger Ewa Lind. Fokus ligger på datering och identifiering av nya och tidigare kända tefralager från tidig holocen. Studien baserar sig på undersökningar från Färöarna i Nordatlanten. En andra målsättning är att utveckla metoder för tefrokronologi för att hitta sådan tefra som inte är synlig för ögat, så kallad krypto­tefra, i sediment.

De nya resultaten från Färöarna visar att det troligen skedde minst åtta större vulkanutbrott på Island under de 2000 år som följde efter att den senaste istiden avslutades och spänner över tidsperioden ca 11350–9700 år sedan. Tre av horisonterna är kända från andra platser i Europa och detta visar den potential som tefrokronologi har att binda samman tidpunkter och områden kring till exempel Nordatlanten.

Ytterligare information
Ewa Lind, tfn 08-16 48 90, mobil 070-324 01 24, e-post ewa.lind@natgeo.su.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera