För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.
När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.
Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.
Elever som får använda sig av sitt modersmål, av gester och av konkret material stöttas i sitt lärande på ett helt annat sätt än i ett klassrum som fokuserar på språket. – Många lärare saknar utbildning i tvåspråkighet och vet därför inte hur de ska göra, säger forskaren Zeynep Ünsal.
Den 6 december redovisas resultaten av PISA, världens största elevundersökning. Den undersöker 15-åriga elevers förmågor inom naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Flera forskare vid Stockholms universitet har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som bedömningsfrågor i de ämnen som ingår.
Praktiska bedömningsövningar i form av rollspel i naturvetenskap är en utmaning både för elever och lärare. Det visar ny forskning från Stockholms universitet som studerat hur elever engagerar sig i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.
I höst blir det möjligt för fler att utbilda sig till lärare i matematik och naturvetenskap vid Stockholms universitet.
När syften, normer och värden blir en delad angelägenhet i klassrummet finns förutsättningar för att eleverna utvecklar smak för naturvetenskap. Det visar en avhandling i didaktik av Per Anderhag vid Stockholms universitet.
Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?
Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
Den 7 september mellan kl. 13-15 dukar den Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet upp ett långbord med experiment, prova på aktiviteter och kemishower. Forskare och studenter vid universitetet visar och förklarar experimenten och det långa bordet sträcker sig från universitetets tunnelbanestation och bort över fälten på universitetsområdet.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden