Skip to main content

SCA:s klimatnytta motsvarar utsläppen från alla lastbilar och flyg i Sverige

Blogginlägg   •   Feb 26, 2019 15:08 CET

Östrands massafabrik i Timrå som ingår i SCA-koncernen. Foto: SCA

De svenska skogsbolagen tar allt mer plats i klimatdebatten. De gör det eftersom de vet att deras verksamhet ger stor klimatnytta. Skogarna växer och tar upp koldioxid och den skördade skogen används för förnybara produkter som används till behov som annars skulle ha gett utsläpp och krävt fossila resurser, både för material och för energi. När man summerar effekterna i hela kedjan från skog till slutanvändning blir klimatnyttan mycket stor.

Skogsbolaget SCA har gjort en sådan beräkning för sin verksamhet, och den presenterades på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien på måndagen (25 februari). Slutresultatet är att SCA producerar en klimatnytta räknat som koldioxidbesparing som är lika stor som hela den svenska tunga lastbilstrafiken plus inrikesflyget!

SCA:s hållbarhetschef Katarina Kolar och vd Ulf Larsson var märkbart stolta över resultatet. Beräkningen har gjorts av Katarina Kolar och Peter Holmgren, numera fristående konsult under beteckningen FutureVistas, tidigare chef för det internationella skogsforskningsinstitutet Cifor.

De har gjort en enkel modell som kopplar ihop klimatnyttan i den växande skogen, klimatpåverkan i produktionskedjan och klimatnyttan genom substitution. Den gör det möjligt att på ett tydligt sätt visa vilka klimatvinster som blir resultatet av skogsbolagets verksamhet.

Så här ser SCA:s siffror ut:

  • SCA är Europas största privata skogsägare med 2,6 miljoner hektar skog, koncentrerad främst till mellersta Sverige, Västernorrland, Jämtland och angränsande län. Det motsvarar Belgiens yta. Den egna skogen ökar sin biomassa med motsvarande 4 miljoner ton CO2 (koldioxid) varje år. Precis som i all skog i Sverige avverkas mindre än tillväxten. Dessutom: genom aktiv skogsvård ökar tillväxten stadigt med omkring en procent per år. Skog som växer bättre binder också in mer koldioxid.
  • I hela produktionskedjan från skog till färdiga produkter på marknaden släpper SCA ut växthusgaser motsvarande 0,9 miljoner ton CO2. Den allra största minusposten är transporterna (drivmedel till lastbilar, båtar och tåg), därefter processerna i industrierna och insatsvaror, exempelvis kemikalier till massabruken. Energin i bruken är idag nästan uteslutande egna biobränslen, biprodukter, och mycket lite fossilt bränsle används för att driva fabrikerna. Utsläppen från skogsmaskiner är bara 3 procent av de totala utsläppen i värdekedjan.
  • SCA producerar trävaror, pappersmassa/papper och bioenergi (bränslen och förnybar el och värme). Dessa material och bränslen ersätter fossila material och bränslen som annars skulle ha gett utsläpp av drygt 5 miljoner ton CO2.
  • Summa summarum: SCA:s klimatpåverkan har en positiv effekt på mer än 8 miljoner ton CO2. Det motsvarar enligt SCA utsläppen från alla tunga lastbilar och allt inrikesflyg i Sverige.

SCA räknar konservativt, som det heter. Man använder siffrorna försiktigt. Hellre lite i underkant, för att inte riskera kritik för att överdriva. Normal svensk blygsamhet.

Man räknar exempelvis inte in klimatnyttan från de skogar som man köper in virke från. Det är rimligt – den klimatnyttan får de skogsägarna själva bokföra. Man räknar inte heller in någon klimatnytta för den kolinlagring som sker över tid i de hus och produkter som tillverkas av det trä man producerar. Man tar inte heller hänsyn till klimatnyttan av att produkterna kan återvinnas i flera steg. Det gäller inte minst papper.

När det gäller substitutionen av material och energi finns det stora osäkerheter. Det har gjorts en hel del forskning kring klimatnyttan av att bygga i trä jämfört med att bygga i betong, stål och aluminium. Men det finns mycket lite forskning kring klimatnyttan av att använda pappersprodukter istället för plast och andra material. Därför har SCA räknat med att pappret bara har värde som energi, vilket i sin tur förutsätter att pappret i slutändan hamnar i avfall som bränns för att ge el och värme. Det senare är sant i länder i norra Europa, men på många håll hamnar soporna fortfarande ofta på tipp.

Å andra sidan är antagandet om substitutionsnyttan för energiutvinning väldigt lågt satt, bara 0,7 i förhållande till fossilt bränsle. Med moderna pannor och rökgaskondensering som ger mycket hög verkningsgrad bör man kunna räkna med att de biogena kolatomerna kan ge energi med samma effektivitet som kolatomer i kol, olja och gas.

SCA har goda möjligheter att förbättra sina värden. Man kan byta bränsle i skogsmaskinerna och lastbilarna som kör virket, rensa bort de sista resterna av fossila bränslen i fabrikerna, ställa krav på leverantörerna av insatsvaror, och inte minst göra mer bioenergi. Det finns redan stora planer på att tillverka biodrivmedel.

Man utvecklar också andra nya produkter från skogsråvaran. Framtidens skogsindustrier kommer inte bara att göra sågat trä och papper, utan en lång rad olika förnybara produkter. Vi är bara i början av en spännande utveckling, där klimat bara är en av många drivkrafter.

SCA gör en klimatnytta på 8 miljoner ton CO2, eller mer, på sina 2,6 miljoner hektar skog, plus inköpt virke. Den svenska skogen omfattar 28 miljoner hektar, varav 23 miljoner hektar används för produktion av virke. De flesta skogar har högre tillväxt än SCA:s skogar. I Sydsverige är tillväxten ofta dubbelt så hög.

En grupp forskare vid SLU i Umeå under ledning av professor Tomas Lundmark gav 2014 ut en rapport som visade att klimatnyttan av det svenska skogsbruket och skogsindustrin ligger omkring 60 miljoner ton CO2. Det stämmer bra med SCA:s siffror. Fört egen del tror jag att siffran borde vara väsentligt högre. SLU-forskarna hade inte tagit med substitutionsnytta för papper och hade också relativt låg verkningsgrad för kraftvärmeverk med biobränsle.

Det är hög tid att den svenska skogsindustrin, och Naturvårdsverket, gör en bra beräkning av den svenska skogssektorns totala klimatnytta, och gärna också beräknar vilken ytterligare potential som finns. Det är lika angeläget att beräkna den svenska gröna produktionens positiva klimateffekt som att mäta konsumtionens negativa påverkan. Om importens klimatbelastning ska mätas måste också exportens klimatnytta tas med.

Vi behöver också enkla nyckeltal att använda i den internationella debatten.

Södras ordförande Lena Ek bjöd på några sådana nyckeltal vid seminariet på KSLA:

  • En kubikmeter ved kan minska utsläppet av CO2 med 500 kg om den ersätter olja som bränsle, 900 kg CO2om den ersätter polyester i kläder eller 1 500 kg CO2 om träet ersätter betong i hus.
  • Om man bygger ett trähus av 40 m3 sågat virke kan man samtidigt från samma träd producera bioenergi som ger huset värme i två år, göra el som räcker tre år, producera allt papper familjen förbrukar i tio år, och tillverka de kläder familjen konsumerar i 25 år.

/Kjell

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.