Skip to main content

Ny SVU-rapport: Fällningsdammar – drifterfarenheter, utformning och framtida användning (avlopp och miljö)

Nyhet   •   Jan 31, 2017 10:38 CET

Framsidesbild SVU-rapport 2016-16. Hede fällningsdammar med Sonfjället i bakgrunden. Foto: Erik Norin, Sweco Environment

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr:
2016-16 (allmänt tillgänglig)
Titel: Fällningsdammar – drifterfarenheter, utformning och framtida användning
Författare: Christer Hedström, Härjedalens kommun; Sten Lundberg, Miva; Tomas Nilsson, Miva; Jörgen Hanaeus, Ideva; Erik Norin, Sweco
Område: Avlopp och miljö
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2016-16.pdf  
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Erfarenheter från fällningsdammar har kartlagts och ligger till grund för rekommendationer om utformning och drift av nya och befi ntliga anläggningar. I rapporten diskuteras även alternativa tillämpningar av tekniken.

Sammanfattning: Fällningsdammar är bethandlingsanläggningar för avloppsvatten. De består av ett antal dammar där man fäller ut fosfor i vattnet med fällningskemikalier. Kemslammet som uppstår sedimenterar till botten. Fällningsdammar utvecklades i Norden i mitten av 1970-talet, ofta genom att befintliga biodammar även fick kemisk fällning. I Sverige finns det totalt cirka 70 anläggningar, de flesta i Mellannorrland.

Rapporten beskriver hur fällningsdammar fungerar och var de passar att användas. Den behandlar också hur dammarna ska dimensioneras, utformas och drivas för att fungera på bästa möjliga sätt. Utvecklingsprojektet har drivits av Härjedalens kommun, Miva och Sweco Environment. Ytterligare sex Norrlandskommuner har bidragit till rapporten. Flera befintliga anläggningar har studerats, samtidigt som forskare och personal inom VA-organisationer har bidragit med kunskap och erfarenheter från flera års drift.

Fällningsdammar är ytkrävande men ger god behandling till låg kostnad. Reningen är mycket god för partiklar, fosfor och sjukdomsframkallande bakterier, medan minskningen av organiskt material normalt stannar vid cirka 70 procent. En stor fördel är att behandlingssystemet med sina stora volymer är stabilt, utan snabba svängningar i kvalitet på det vatten som går ut från anläggningen. Inget vatten bräddas vid dammarna, utan allt behandlas. Energianvändningen är låg jämfört med vanliga reningsverk, och behovet av underhåll och återinvesteringar är vanligen begränsat.

Den första generationens fällningsdammar, som byggde på omvandlade biodammar, var ofta enkla och utgjordes av två olika dammtyper. Den första dammtypen användes för att skilja av slam som innehöll synliga restprodukter (rens). I den andra dammtypen sedimenterade kemslammet som uppstod vid fosforfällningen. Dammarna var inte byggda för rationell slamhantering. Därför har rensavskiljning och slamtömning hört till de viktigaste utvecklingsfrågorna för fällningsdammar. I dag finns det flera goda exempel på tekniska lösningar för detta.

Ett annat utvecklingsområde är att förbättra reduktionen av organiskt material. I rapporten diskuteras olika tekniker, allt från traditionell processteknik till naturnära lösningar som våtmarker, infiltration och markbäddar. I dag finns det många fällningsdammar i glesbefolkade områden, och där kan det också finnas utrymme för mer platskrävande metoder för polering efter den egentliga reningsprocessen.

Det finns en tydlig fördel med fällningsdammar i sammanhang där flödena kan variera kraftigt, till exempel i områden med många turister eller där flödena varierar av andra orsaker. Det finns också ett växande intresse för fällningsdammar som ett sätt att hantera problemen med bräddvatten i avloppssystem, det vill säga vatten som svämmar över och går ut obehandlat i sjöar och vattendrag. Den stora magasinsvolymen i kombination med möjligheten att åstadkomma en vattenbehandling till låg kostnad ger en klar potential.

Sökord: Fällningsdammar, resurssnål, robust, avloppsvattenrening, bräddvattenrening, kemisk fällning, sedimentationsdammar
Keywords: Fellingsdams, wastewater treatment, sewage overflow treatment, robust, chemical precipitation, sedimentation ponds

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista  

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera