Rättsosäkert läge för våldsutsatta kvinnor i Borås

Majoriteten av det stöd våldsutsatta kvinnor i Borås stad får är rättsosäkert, enligt en ny granskning av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialtjänstens hjälp till den utsatta gruppen består av att förmedla dem vidare till stödverksamheter utan att varken dokumentera eller följa upp deras hotbild och utveckling.

IVO:s granskning (se pressmeddelande om den landsomfattande rapporten i sin  helhet här) visar att de våldsutsatta kvinnor som har förmedlats hjälp via Utväg Södra Älvsborg, har skickats dit utan något formellt beslut av socialtjänsten. Enligt socialtjänstens termer kallas det för att man har gett service, vilket betyder att insatsen inte föregås av en utredning om vilka behov av stöd kvinnan har. Insatsen kan därför bli slumpmässig och inte anpassade efter personens behov. Dessutom innebär det att insatsen kan pågå under lång tid utan att någon följer upp den.

– Problemet med detta är att ingen vet vad som händer med kvinnan. Fick hon den hjälp hon behövde, gick hon tillbaka till förövaren, fanns det barn med i bilden som behövde stöd? Utan en initial bedömning och uppföljning kan våldsspiralen mycket väl fortgå. I värsta fall finns det inte dokumenterat att kvinnan varit där och vem bär då ansvaret om hon sedan blir mördad, säger Olga Persson, förbundssekreterare SKR.

Granskningen visar att Borås stad använder sig kontinuerligt av Kvinnojouren i Borås för skyddat boende. Då finns det i regel ett biståndsbeslut. Det ges dock som beslut om ekonomiskt bistånd. Den som fattar beslutet är då en ekonomisk handläggare utan specialistkunskaper om våld.

– Det är beklagligt att socialtjänst enbart ger dessa kvinnor ekonomiskt bistånd.  Man är villig att betala för hennes skydd, men ser inte till vilka behov hon har i sin utsatta situation och vad som krävs för förändring i form av till exempel stödsamtal och hjälp vid kontakt med polis och rättsväsendet, säger Mette Berntsson, Kvinnojouren i Borås.

Både personal inom socialtjänst och Kvinnojouren i Borås anser att samarbetet är gott. Men det finns flera otydligheter. Kommunens personal uppger i granskningen att ”ansvaret för frågorna är oklara” och ingen vet vem som kontrollerar vad som händer med kvinnorna som bor på jouren, trots att det är socialnämndens ansvar enligt lag.  Även kvinnor boende på Kvinnojouren i Borås uppger i granskningen att det är oklart vem som ska hjälpa dem.

– Vi har under senaste tid försökt tydliggöra de utsatta kvinnornas behov och vad vi kan hjälpa dem med, så att kommunens uppdrag kan bli tydligare till oss. Granskningen konstaterade att detta är positivt, säger Mette Berntsson, Kvinnojouren i Borås.

Det positiva med Borås stad är att var och en av de granskade nämnderna har en kvinnofridsinstruktör och flera chefer har genomgått grundutbildning i våld. Därtill har kommunen sedan granskningen tillsatt en kommunöverskridande kvinnofridsutvecklare på deltid.

– Samarbetet flyter på mycket bra med kvinnofridsutvecklaren. Nu hoppas vi att arbetsgruppen som kvinnofridsutvecklaren leder, bestående av chefer, tar fram tydliga riktlinjer för personal när de ska utreda ett ärende. Det borde komma från ledningsnivå och inte vara upp till handläggare att ta ställning till, tycker Mette Berntsson, Kvinnojouren i Borås.

Kvinnojouren i Borås som också granskats, hade vid tillfället ingen skriftlig rutin för Lex Sarah. Nu finns en sådan nedskriven och utvecklingsarbete fortsätter.